Sveriges domstolar

Innehåll

Allmänna domstolar

Tingsrätt, hovrätt och Högsta domstolen

Processen i allmän domstol regleras i rättegångsbalken (1942:740) och lagen (1996:242) om domstolsärenden

Specialdomstolar

Arbetsdomstolen

Arbetsdomstolen hanterar tvister om kollektivavtal och andra tvister rörande förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare.

Lag (1974:371) om rättegången i arbetstvister

Förordning (1988:1137) med instruktion för Arbetsdomstolen

Migrationsdomstol

Migrationsdomstolarnas avgöranden får överklagas till Migrationsöverdomstolen. Syftet med reformen var att uppnå en ökad öppenhet och rättssäkerhet i asylprocessen genom att låta överprövningen ske i domstol. Som grundläggande krav på den nya instans- och processordningen framhölls i lagstiftningsarbetet bl.a. ökad öppenhet, möjlighet till muntlig förhandling, tvåpartsprocess och skyndsam handläggning (prop. 2004/05:170 s. 105).[1] Av 6 § förordning (1977:937) om allmänna förvaltningsdomstolars behörighet m.m. framgår vilka förvaltningsrätter är migrationsdomstolar:

6 §   Förvaltningsrätten i Stockholm, Förvaltningsrätten i Malmö, Förvaltningsrätten i Göteborg och Förvaltningsrätten i Luleå är migrationsdomstolar och har i denna egenskap följande  domsområden:
1. Förvaltningsrätten i Stockholm: Stockholms län, Uppsala län, Södermanlands län, Gotlands län, Västmanlands län, Dalarnas län och Gävleborgs län,
2. Förvaltningsrätten i Malmö: Skåne län, Blekinge län, Jönköpings län, Kronobergs län, Kalmar län och Östergötlands län,
3. Förvaltningsrätten i Göteborg: Västra Götalands län, Hallands län, Värmlands län och Örebro län,
4. Förvaltningsrätten i Luleå: Jämtlands län, Västernorrlands län, Västerbottens län och Norrbottens län.
Förordning (2013:295).

Migrationsöverdomstolen vid Kammarrätten i Stockholm

Kammarrätten i Stockholm har funktionen som migrationsöverdomstol. Det innebär att Migrationsöverdomstolen som slut- och prejudikatinstans prövar överklagade domar och beslut från landets migrationsdomstolar.

Mark- och miljödomstolen

De mål som handläggs i mark- och miljödomstolarna överklagas till Mark- och miljööverdomstolen.[2] När det gäller handläggningen innebär förslaget att rättegångsbalkens regler som utgångspunkt ska gälla för de mål där mark- och miljödomstol utgör första instans, medan bestämmelserna i lagen (1996:242) om domstolsärenden som utgångspunkt ska gälla i de mål som har överklagats till en mark- och miljödomstol. Därutöver föreslås regler om prejudikatbildningen för de mål som ska handläggas i mark- och miljödomstolarna.

Hyres- och arrendenämnden

Hyres- och arrendenämnderna är självständiga, oberoende och opartiska myndigheter med dömande uppgifter. De har i stora delar samma funktion och organisation som de allmänna domstolarna och ingår i Sveriges Domstolar. De är dock inte domstolar i formell mening utan förvaltningsmyndigheter. Det finns åtta hyres- och arrendenämnder, fem mindre nämnder i Västerås, Linköping, Umeå, Jönköping och Sundsvall och tre större nämnder i Stockholm, Göteborg och Malmö.[3]

Svea hovrätt är exklusivt forum för att överpröva hyresnämndernas beslut. Hovrättens beslut i mål som överklagats dit från en hyresnämnd får inte överklagas (10 §). Med avsteg från den normala instansordningen är således Svea hovrätt slutinstans i dessa mål.[4]

Patent- och marknadsdomstolen (vid Stockholms tingsrätt)

Stockholms tingsrätt är exklusivt forum för de flesta patentmål, t.ex. mål om patents ogiltighet, om meddelande av tvångslicens och om straffrättsligt ansvar eller skadestånd för patentintrång.[5]

Frågor om immaterialrätt, marknadsföringsrätt och konkurrensrätt är av stor betydelse för bl.a. en effektiv konkurrens och ett starkt konsumentskydd. Målen och ärendena på dessa rättsområden tillhör de mest komplicerade och omfattande som handläggs i domstol. De rättsliga och principiella sambanden mellan dem är tydliga samtidigt som domstolsprövningen är utspridd på flera olika domstolar. Den splittrade prövningen och det låga målantalet försämrar möjligheten att handlägga målen och ärendena effektivt och med hög kvalitet. Domstolsprövningen sker därför i två särskilda domstolar: i första instans Patent- och marknadsdomstolen vid Stockholms tingsrätt och i andra instans Patent- och marknadsöverdomstolen vid Svea hovrätt.[6]

Patent- och marknadsöverdomstolens avgöranden, bortsett från avgörandena i brottmål, kommer som huvudregel inte att vara möjliga att överklaga. I vissa fall kan dock domstolen tillåta att ett avgörande överklagas till Högsta domstolen.

Försvarsunderrättelsedomstolen

Försvarsunderrättelsedomstolen har till uppgift att pröva frågor om tillstånd enligt lagen om signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet. Bestämmelser om domstolen regleras i en särskild lag.[7] Domstolen består av en ordförande, en eller högst två vice ordföranden samt minst två och högst sex särskilda ledamöter. Ordföranden och vice ordföranden ska vara lagfarna och ha erfarenhet av tjänstgöring som domare. De särskilda ledamöterna ska ha särskild kunskap om förhållanden av betydelse för domstolens verksamhet. Enligt förarbetena bör det bland dessa ledamöter finnas erfarenhet och kunskap om underrättelseverksamhet och förutsättningarna för sådan verksamhet samt särskild förmåga att belysa integritetsskyddsintresset (prop. 2008/09:201 s. 69). Försvarsunderrättelsedomstolen är domför med ordförande och två särskilda ledamöter.[8]

Tryckfrihetsmål

Enligt 12 kap. 2 § tryckfrihetsförordningen (1949:105), TF, prövas tryckfrihetsmål av den tingsrätt inom vars domkrets länsstyrelsen har sitt säte. Om det finns skäl att även låta en annan tingsrätt i länet pröva tryckfrihetsmål, får regeringen meddela föreskrifter om det.  I tryckfrihetsmål som gäller ansvar för brott ska en jury som består av nio medlemmar pröva om brott föreligger.[9] En juryledamot ska vara svensk medborgare och folkbokförd i länet. En juryledamot bör vara omdömesgill, självständig och rättrådig. Bland juryledamöterna bör skilda samhällsgrupper och meningsriktningar samt olika delar av länet vara företrädda.[10]

  1. SOU 2010:44 Mål och medel – särskilda åtgärder för vissa måltyper i domstol, s. 85. ↑
  2. SOU 2010:44 Mål och medel – särskilda åtgärder för vissa måltyper i domstol u.å. ↑
  3. Prop. 2018/19:66 En modernare och mer ändamålsenlig prövning av hyres- och arrendeärenden, s. 19. ↑
  4. SOU 2010:44 Mål och medel – särskilda åtgärder för vissa måltyper i domstol u.å. ↑
  5. SOU 2010:44 Mål och medel – särskilda åtgärder för vissa måltyper i domstol u.å. ↑
  6. Prop. 2015/16:57 Patent- och marknadsdomstol, s. 1. ↑
  7. Prop. 2008/09:201 Förstärkt integritetsskydd vid signalspaning, s. 42. ↑
  8. SOU 2010:44 Mål och medel – särskilda åtgärder för vissa måltyper i domstol u.å. ↑
  9. 12 kap. 3 § 1 st. TF ↑
  10. 12 kap. 10 § TF ↑