Förvaltningsjuridik | Förvaltningsprocessrätt

Offentlighet och sekretess

Offentlighets- och sekretesslagen

Här följer en redogörelse om de lagar som på ett eller annat sätt påverkar då allmänna handlingar hanteras inom offentlig verksamhet, exempelvis hos en myndighet. Tryckfrihetsförordningen är en svensk grundlag och befäster ett flertal av de genom offentlighetsprincipen medföljande principer och friheter i Sverige. Att allmänna handlingar i regel ska vara offentliga har anor till 1700-talet då den första tryckfrihetsförordningen blev gällande. I kapitel två av den senaste versionen av TF (ändringar till 2018:1801) regleras hanteringen av allmänna handlingar och utgör grunden till offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), OSL.

Rättsfall om e-postloggar

Var och en har rätt att hos myndigheter ta del av allmänna handlingar förutsatt att handlingarna inte omfattas av sekretess. En handling är allmän om den förvaras hos en myndighet och är att anse som inkommen dit eller upprättad där. Ett meddelande som har lämnats in till en myndighet endast för offentliggörande i periodisk skrift som ges ut av myndigheten anses dock inte som en allmän handling. Den som tagit befattning med tillkomsten eller utgivningen av en sådan skrift omfattas av tystnadsplikt och får inte röja vem som lämnat in meddelandet.

Havs- och vattenmyndigheten ger ut en periodisk tidskrift. En person begärde att få ta del av myndighetens automatiserade förteckning över inkommande e-post – den så kallade epostloggen. Myndigheten avslog hans begäran eftersom förteckningen innehöll uppgifter om avsändaren av ett meddelande med ett tips till tidskriften och beslutet motiverades med att handlingen därmed inte var allmän och att uppgifterna även omfattades av tystnadsplikt. Ärendet hamnar hos HFD och personen vidhåller sin begäran.

Rättslig reglering

2 kap. 1, 2 §§ TF reglerar möjligheten för var och en att ta del av allmänna handlingar samt att varje begränsning av denna rätt ska anges i bestämmelse i en särskild lag eller i en annan lag som den särskilda lagen hänvisar till. Med ”särskild lag” avses offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Ett meddelande eller annan handling som har lämnats in till eller upprättats hos en myndighet endast för offentliggörande i periodisk skrift som ges ut av myndigheten är dock enligt 2 kap. 14 § 2 st. inte en allmän handling. Av 2 kap. 10 § st. 2 TL framgår att diarium, journal samt sådant register eller annan förteckning som förs fortlöpande anses upprättad när handlingen har färdigställts för anteckning eller införing.

I RÅ 1998 ref. 44 har HFD tidigare kommit fram till att den typ av förteckningar e-postloggar är ska hanteras som allmänna handlingar. Det faktum att informationen på den typ av förteckningar inte alltid är att betrakta som allmänna förändrar enligt HFD ”förteckningarnas karaktär”.

Meddelarfrihet

3 kap. 1 § följer att den som lämnat meddelande för offentliggörande i tryckt skrift inte är skyldig att låta sitt namn publiceras i skriften. Vidare gäller enligt 3 § st. 1 tystnadsplikt för den som har tagit befattning med framställningen av en skrift beträffande vem som lämnat ett sådant meddelande.

Domen

Rätten förklarar att förteckningen är sådan som görs gällande i RÅ 1998 ref. 44 och utgör en allmän handling. Omständigheten att det i förteckningen omnämnda meddelandet omfattas av enligt 2 kap. 14 § 2 st. TF och därmed inte är en allmän handling påverkar inte förteckningens karaktär.

Mot denna bakgrund och då det inte finns någon bestämmelse i OSL som tar sikte på den nu aktuella situationen ska förteckningen lämnas ut. Det förhållandet att uppgifter i förteckningen omfattas av tystnadsplikt enligt 3 kap. 3 § st. 1 TF påverkar inte myndighetens skyldighet att lämna ut förteckningen.Högsta förvaltningsdomstolen bifaller överklagandet såvitt avser förteckningen över inkommande e-post den 12 augusti 2016 och förordnar att Havs- och vattenmyndigheten ska lämna ut handlingen. Högsta förvaltningsdomstolen avslår överklagandet i övrigt.

Rätten förklarar att förteckningen är sådan som görs gällande i RÅ 1998 ref. 44 och utgör en allmän handling. Omständigheten att det i förteckningen omnämnda meddelandet omfattas av enligt 2 kap. 14 § 2 st. TF och därmed inte är en allmän handling påverkar inte förteckningens karaktär. Mot denna bakgrund och då det inte finns någon bestämmelse i OSL som tar sikte på den nu aktuella situationen ska förteckningen lämnas ut. Det förhållandet att uppgifter i förteckningen omfattas av tystnadsplikt enligt 3 kap. 3 § st. 1 TF påverkar inte myndighetens skyldighet att lämna ut förteckningen.Högsta förvaltningsdomstolen bifaller överklagandet såvitt avser förteckningen över inkommande e-post den 12 augusti 2016 och förordnar att Havs- och vattenmyndigheten ska lämna ut handlingen. Högsta förvaltningsdomstolen avslår överklagandet i övrigt.

HFD dom mål nr. 6569-16

Överklaga

Endast beslut där en begäran att lämna ut en allmän handling avslås kan överklagas. Med andra ord kan ingen annan överklaga en myndighets beslut att lämna ut en allmän handling. Det är alltså endast sökanden som har klagorätt.

Huvudregeln är att det är kammarrätten som prövar beslut som överklagats av en enskild (6 kap. 8 § första stycket OSL).