Förvaltningsjuridik | Förvaltningsprocessrätt

Hur bemyndigas Försäkringskassan?

Den 1 januari 2005 inrättades Försäkringskassan. Den nya myndigheten ersatte Riksförsäkringsverket och de 21 allmänna försäkringskassorna. Föreskrifter och allmänna råd som beslutats av Riksförsäkringsverket gäller även efter Försäkringskassans inrättande. Sist en intressant dom från Högsta Förvaltningsdomstolen, där ett fall exemplifieras då FK passerat gränsen.

Regeringsformen

1 § Föreskrifter meddelas av riksdagen genom lag och av regeringen genom förordning. Föreskrifter kan också, efter bemyndigande av riksdagen eller regeringen, meddelas av andra myndigheter än regeringen och av kommuner. Ett bemyndigande att meddela föreskrifter ska alltid ges i lag eller förordning. Lag (2010:1408).

I regeringsformens 8 kapitel stadgas hur lagar beslutas och vilka som får ta dessa beslut. Där framkommer att både riksdag och regering utfärdar föreskrifter, men då riksdagen gör det så är det en lag och då regeringen gör det så är det en förordning. I regeringsformens kapitel 8 regleras även vad och hur myndigheter tillåts besluta om föreskrifter. Värt att notera ära att detta tillåts endast efter godkännande av riksdag eller regering, samt att det skall meddelas genom en lag eller förordning. Tack vare grundlagen regeringsformen är riket skyddat från att myndigheter fattar beslut som ej är riksdagens intention, och i slutändan medborgarnas intention. 

Normgivning

Försäkringskassan styrs av myndighetsförordningen, samt regleringsbrev och instruktioner. Myndighetsförordningen reglerar myndighetens interna förhållanden och befogenheter. Varje myndighet har egna instruktioner om hur den ska organiseras, ansvarsområden osv. Försäkringskassans normgivningskompetens framgår av förordning (1998:562) med vissa bemyndiganden för Försäkringskassan. Att vi genom grundlag bestämt dessa förutsättningar i riket genom att riksdagen är medborgarnas främsta företrädare får en myndighet inte reglera sitt område fritt. Lagen är utformad att Försäkringskassan inte får ändra lagens syfte och förutsättning genom beslutade föreskrifter, det skulle innebära att de går över lagens reglering. Detta följer av den formella lagkraftens princip, lag får inte ändras eller upphävas annat än genom lag. För att Försäkringskassan skall hålla sig inom den normgivningskompetens som myndigheten tilldelats enligt regeringsformen begränsas således de föreskrifter som Försäkringskassan bemyndigats att besluta om till verkställighetsföreskrifter av rent administrativ karaktär såvida inte särskilda bemyndiganden stadgas i lagtexten.

Kommuniceringsbrev

Ett så kallat kommuniceringsbrev ska en myndighet skicka ut före beslut fattas (finns undantag vid brådskande ärenden ex.).  Har du fått ett sådant brev gäller dett att leta efter deras överväganden till hur de kommit fram till sitt beslut, oftast är det två-tre meningar som är kärnan. Leta fram just det och jämför sedan med det material du skickat in, dvs. det du skickade vid ansökan (läkarintyg). Har de en poäng med sitt resonemang, tex. om det saknas något intyg el. om något intyg saknar avgörande information, ja då gäller det att komplettera ”bevisen” som talar för att bevilja ersättning. Finns det svepande formuleringar och lite mer oklart bör en mer slipad person gå igenom materialet och vet hur ”angripa” deras motivering. Som alltid är det lättare att ge handfasta råd om man läst just ”kärnan” till deras argument.

HFD 2014 ref. 72

Det som aktualiserades i Högsta Förvaltningsdomstolens dom 2014 ref 72 är föreskriften i 5 § andra stycket första strecksatsen Riksförsäkringsverkets föreskrifter om sjukpenninggrundande inkomst.  Frågan var om det kan anses utgöra en verkställighetsföreskrift i regeringsformens mening. Ovanför har vi gjort gällande att de föreskrifter som gällde före Försäkringskassan bildades gäller såvida det inte beslutats om något annat. Om en domstol kommer fram till att myndighetsföreskriften står i strid med en överordnad författning så får den inte tillämpas.