Förvaltningsjuridik | Förvaltningsprocessrätt

mellansektion

Förvaltningsjuridik | Förvaltningsprocessrätt

Rättshjälpsmyndighetens verksamhet

Rättshjälpsmyndigheten har till uppgift att handlägga vissa ärenden om rättshjälp enligt rättshjälpslagen (1996:1619) samt vissa ärenden om betalning till eller utbetalning från staten. Hos Rättshjälpsmyndigheten arbetar myndighetschefen, två ytterligare jurister och tre handläggare med beslut i rättshjälpsfrågor och utbetalningar av rättshjälpskostnader samt hantering av krav.

Rättshjälpsmyndigheten är samadministrerad med Sundsvall tingsrätt och Hyres- och arrendenämnden i Sundsvall. Det innebär bland annat innebär att tingsrättens administrativa enhet handlägger Rättshjälpsmyndighetens registratur, administrativa diarium, arkiv, ekonomi och personal samt reception. Lagmannen vid Sundsvalls tingsrätt är också Rättshjälpsmyndighetens chef.

I direktiven till 1993 års rättshjälpsutredning (dir. 1993:77) betonade den dåvarande chefen för Justitiedepartementet att det statsfinansiella läget och de besparingskrav som ställs på rättshjälpsområdet. Det resulterade i att vissa nödvändiga förändringar fordrades samtidigt som man var mån om att rättshjälpen skulle hålla en hög kvalité. De begränsade resurser som i den ekonomiska samhällssituationen stod till buds skulle sättas in på de områden där de bäst behövdes och komma de människor till del som var i bäst behov av rättsligt bistånd. Statsrådet anförde vidare att de åtgärder som kunde komma att föreslås skulle vara sådana att det de kunde leda till ökad effektivitet och kostnadsbesparingar men att de inte fick medföra att rättshjälpens grundläggande syfte gick förlorat.

Den största förändringen i samband med 1996 års rättshjälpsreform var att rättshjälpen gjordes subsidiär till rättsskyddet i försäkringar av olika slag. Som huvudregel ska således den enskilde täcka sitt behov av rättsligt bistånd genom att teckna försäkring i lämplig omfattning och nyttja den hjälpen före rättshjälpen lagen erbjuder.

Borde-regel

Huvudregeln framgår av 9 § första stycket rättshjälpslagen enligt vilken rättshjälp får inte beviljas, om den rättssökande har en rättsskyddsförsäkring eller något annat liknande rättsskydd som omfattar angelägenheten. För att undvika att enskilda helt enkelt låter bli att försäkra sig och i stället utnyttjar rättshjälpen uppställs ett krav i bestämmelsens andra stycke, den s.k. borde-regeln. Om den rättssökande saknar rättsskydd enligt första stycket men med hänsyn till sitt försäkringsskydd i övrigt eller sina ekonomiska och personliga förhållanden borde ha haft ett sådant skydd, får rättshjälp beviljas endast om det finns särskilda skäl med hänsyn till angelägenhetens art och betydelse för den rättssökande.

Ska-krav

Rättshjälpslagen är tänkt att fungera som det sista alternativet för de som är hamnat i en tvist. När andra möjligheter till hjälp är uttömda går staten in och hjälper till genom att ta delar av kostnaden. Den som söker rättshjälp har som regel dessa förutsättningar att fylla;
– Ett konkret behov ska finnas
– Rättshjälpen ska inte kunna tillgodoses på ett annat sätt
– Ekonomiska förutsättningar enligt de beräkningssätt som är gällande innebär
att inkomsterna ej får överstiga 260 000 kr om året.

Även andra faktorer som påverkar den enskildes ekonomiska situation beaktas, såsom antalet barn etc. Förutom att inkomsterna ska vara låga finnas det andra skäl och omständigheter påverkar möjligheterna att få rättshjälp.

Som en följd av direktiven formulerade utredningen i sitt betänkande (SOU
1995:81) följande utgångspunkter för reformen:

– Den skulle leda till kostnadsbesparingar för staten.

– Den skulle innebära att statlig rättshjälp skulle komma i fråga bara när det behövdes.

– Den skulle öka kostnadsmedvetandet hos rättshjälpstagarna.

– Den skulle innebära förenklad lagstiftning och större överskådlighet.

Vad innebär rättshjälp?

Rättshjälp är ett ekonomiskt stöd till dig som behöver hjälp av en advokat eller annan jurist. Stödet ges bara till dig som inte kan utnyttja rättsskyddet i din hemförsäkring och som har begränsad ekonomi.