Högskolejuridik

Kortfattat om lärosätets handläggning

I det följande redogörs för hur ärenden om misstänkta fall av vil-seledande hanteras på högskolor och universitet. De bestämmelser som blir aktuella återfinns i högskoleförordningens (1993:100), HF, kapitel 10. Vid varje högskola och universitet ska det finnas en disciplinnämnd och en av dess ledamöter ska ha varit eller vara ordinarie domare (10 kap. 3 § HF). Uppstår en grundad misstanke om att en student har använt ett otillåtet hjälpmedel ska det skyndsamt anmälas till rektor (10 kap. 9 § 1 st. HF). Grundad misstanke innebär en låg tröskel för att anmälan ska ske. Det innebär att en misstanke med mycket svagt stöd i fakta kan vara tillräckligt.

Rektor ser därefter till att ärendet utreds och att studenten ges tillfälle att yttra sig. Sedan väljer rektorn om det finns fog för att hänskjuta ärendet till disciplinnämnden för prövning (10 kap. 9 § 2 st. HF).
Disciplinnämnden ska se till att ett ärende som hänskjuts dit utreds noggrant. Nämnden skall ge den student som berörs av ärendet tillfälle att inför nämnden uttala sig i saken. Studenten har även rätt att närvara när andra uttalar sig inför nämnden, om inte särskilda skäl talar mot det (10 kap. 11 § HF). De disciplinära åtgärderna är varning och avstängning. Ett beslut om avstängning innebär att studenten inte får delta i undervisning, prov eller annan verksamhet inom ramen för utbildningen vid högskolan. Beslutet skall avse en eller flera perioder, dock sammanlagt högst sex månader (10 kap. 2 § HF).

Det beviskrav som måste uppfyllas har utvecklats i praxis och framkommer således inte i någon författning eller förarbete. Högsta förvaltningsdomstolen har uttalat vilket krav på bevisning som skall ställas för att ett beslut om avstängning får meddelas när studenten hävdar att det inträffade gjorts oavsiktligt.

Eftersom en disciplinär åtgärd i form av avstängning utgör ett allvarligt ingrepp mot studenten krävs det av utredningen att det klart framgår att studenten gjort sig skyldig till den påtalade förseelsen. I det aktuella målet (RÅ 1996 ref. 15) framkommer at studenten hade gett en förklaring till det som inträffat och rätten ansåg att inte framstår som osannolikt.

Vid en jämförelse med skattemål gäller samma beviskrav, att det ska klart framgå, för skattetillägg. Exempelvis, om Skatteverket vid en utredning upptäcker oredovisade inkomster så kan en invändning som är sannolik från den uppgiftsskyldiga innebära att dessa ska hänsyn tas till dessa vid beräkning av skattetillägg. Prövningen i disciplinärenden ska göras individuellt i varje enskilt fall och bestämmelserna ska inte tillämpas mekaniskt.

Disciplinansvar förutsätter uppsåt

I ett annat avgörande från Högsta förvaltningsdomstolen behand-lades frågan om uppsåt (RÅ 2010 ref. 6). Enligt universitetets regler var examinatorn skyldig att i kurs-PM och på tentamen informera studenterna om vilka hjälpmedel som var tillåtna. Studenterna hade även ansvar att följa reglerna. En student som ertappades med ett otillåtet hjälpmedel vid examination kom med invändningen att han inte noterat regelverket att han därför inte ska anses ha medvetet försökt vilseleda.

Informationen om vilka hjälpmedel som var tillåtna var dock skriven på tavlan och studenterna hade även informerats muntligen i skrivsalen. Högsta förvaltningsdomstolen uttalade att studenten hade brutit mot en regel som han var ålagd att följa. Av denna anledning kunde han inte undgå en disciplinåtgärd.

Överklagande av disciplinnämndens beslut

Om disciplinnämnden beslutar att stänga av studenten eller ge en varning kan beslutet överklagas till allmän förvaltningsdomstol (12 kap. 3 § HF). Användning av AI-verktyg så som ChatGPT är ett nytt fenomen och det finns skäl att bevaka hur domstolarna dömer i dessa fall. En sökning gjordes i en rättsdatabas med sökordet ”chatgpt” och ”ai-verktyg” filtrerat på avgöranden i förvaltningsdomstol. Resultatet redovisas nedan. Det saknas skäl till att publicera rättsfallen med namn, därav är namnen ersatta med ”AA”.