Förvaltningsjuridik | Förvaltningsprocessrätt

Juridik & regler

Ordet juridik härstammar från det latinska ius, som betyder lag, och di´co som betyder säga. Så med andra ord hade det sin ursprung i att någon kunde säga vad som var rätt och vad som var fel. Regler och dess innebörd hittar man i många olika sammanhang, men i juridiken pratar man om rättsregler. Med andra ord handlar det inte om sociala regler, spelregler eller regler som bygger på moral. För att kunna veta vad som är en rättsregel kan man leta efter tre egenskaper. Dels har en rättsregel skapats enligt vissa principer, exempelvis har myndigheter varit inblandande.

En annan stor skillnad är att en rättsregel, en lag gäller alla i Sverige och det märks genom att den är generellt utformad. Den sista egenskapen som utmärker en rättsregel är att den som bryter mot en rättsregel kan få repressalier från staten genom att de sätter in åtgärder som straff. När man pratar om vilka rättsregler som gäller i ett land så pratar man om ett lands rättsordning. I Sverige kan man dela in rättsordningen i två delar. Dels den offentligrättsliga reglerna och dels de civilrättsliga.

Språkbruk & termer

För att förstå varför juridik är så kompicerat kan man läsa i 1 kap 5 § Handelsbalken. “Säljer man tvem ett; gälde skadan åter, [och böte tio daler,] och den behålle godset, som först köpte”. Det betyder att om A säljer en bil till B för en krona och strax därpå passar på att sälja samma bil till C för hundra kronor då blir den som är ägare ett till köpet, dvs B som förblir ägare till köpet. Sedan får C i sin tur kräva pengar från A i efterhand, men bilen förblir alltså i Bs ägo. Fler gammaldags ord finner man i skuldebrevslagen.

Juridiken innehåller en hel del svåra ord. Vad betyder “objektiv rekvisit”? När man talar om objektiv rekvisit så menar man de faktiska omständigheterna. Jämför med subjektiva rekvisit. Med subjektiva rekvisit menar man då vad var gärningsmannens handlande, dvs vad var hans avsikt eller kunskap. Var hans avsikt att skada någon – då talar man om subjektiva rekvisit. När man talar om rekvisit kan man titta på BrB 3 kap 1 §; rekvisiten där är angreppets beskaffenhet, uppenbart oförsvarligt och omständigheterna i övrigt. Begrepp man kommer stöta på när man läser domar och övrig juridisk text är skäligt, omständigheterna i övrigt och efter en samlad bedömning. Det talas även om att ett åtgärd ska stå i proportion till dess genomförande.

Rättsområden

Några ovanliga rättsområden och som inte kommer till tals i vardagen är associationsrätt, successionsrätt och processrätt (den som har rätt skall få rätt). Sverige styrs av en mängd regler som vi vanligtvis benämner som lagar och paragrafer. Men inom juridiken talar man om grundlagar, lagar, förordningar och föreskrifter. Det finns en rättshierarki och det betyder att man rangordnar de olika författningarna i en viss ordning. Exempelvis, en lag står över en förordning eller en föreskrift. 

Den juridiska metoden

På enklast möjliga sätt kan den juridiska metoden beskrivas som det jurister gör. Med det sagt att det är svårt att ange exakt vad den juridiska metoden är för något, i bland talas det till och med om juridiska metoder. Grunden är att en viss norm, en rättsregel, ska tillämpas på faktiska förhållanden. Detta kallas också för den juridiska syllogismen. En modell man kan använda när man ska arbeta systematiskt är den så kallade RNTS-modellen. Dvs. rättsfråga, norm, tillämpning och slutsats. En rättsfråga: “är uppsägningen giltig?” Norm: 7 § Lag om anställningsskydd föreskriver att uppsägningar skall vara sakligt grundade. Tillämpning: på grund av detta (dina argument) bedömer jag att uppsägningen inte var sakligt grundad. Eftersom uppsägningen inte var sakligt grundad är den ogiltig. Slutsatsen blir då:  Uppsägningen är ogiltig.

Kan påståendet styrkas?

För att lära sig att använda denna modell måste man nöta in metodiken. Genom att hela tiden arbeta med ord som “rekvisit”, eller “villkor” som anges i normera. När man ska ta en ställning i en fråga juridiskt så gäller det att hålla bort sina känslor. En advokat, exempelvis måste kunna bortse från sina känslor och sitt eget tyckande när denne ska försvara en klient i ett mål. Sedan måste man konstatera vad som är själva knäckfrågan, vad är det man vill pröva och vad vill man inte pröva. När man rett ut sakfrågan skall man utreda situationen sakligt och söka efter stöd i lagen. Man får ställa frågan vad man kan styrka mitt påstående med, vilket lagstöd hittar jag.

Rättvis rättegång

Det talas om att en utredning ska vara robust. Vad kan hända om det är brister i utredningens robusthet? Ett exempel som är väl värd att titta på är ett avgörande från Europadomstolen. En man från Finland fick sin rättighet att förbereda sig inför en rättegång kränkt, EKMR artikel 6;

”Var och en skall, vid prövningen av hans civila rättigheter och skyldigheter eller av en anklagelse mot honom för brott, vara berättigad till en rättvis och offentlig rättegång inom skälig tid och inför en oavhängig och opartisk domstol som upprättats enligt lag. Domen skall avkunnas offentligt, men pressen och allmänheten får utestängas från rättegången eller en del därav av hänsyn till den allmänna moralen, den allmänna ordningen eller den nationella säkerheten i ett demokratiskt samhälle, eller då minderårigas intressen eller skyddet för parternas privatliv så kräver eller, i den mån domstolen finner det strängt nödvändigt, under särskilda omständigheter när offentlighet skulle skada rättvisans intresse.”

Åklagaren och polisen hade enligt finsk nationell rätt förstört bandinspelningar då de ansågs som överflödiga. Domstolen fann enligt EKMR 6 artikel att mannens rättigheter till en fri och rättssäker rättegång gått förlorad.

Kontakta oss