Riktlinjer för författningsskrivning; Ikraftträdandebestämmelser

Ds 2014:1 Gröna boken; Riktlinjer för författningsskrivning s. 95 ff.

Innehåll

En särskild ikraftträdandebestämmelse

Det ska framgå av en författning när den träder i kraft, se 13 § lagen (1976:633) om kungörande av lagar och andra författningar. Normalt sätts författningen i kraft genom en särskild bestämmelse som placeras efter den egentliga författningstexten och skiljs från den genom ett horisontellt streck, en s.k. bom.

Om regleringen under bommen innehåller endast en bestämmelse om ikraftträdande, numreras inte bestämmelsen. Om det däremot finns även andra bestämmelser, görs en punktuppställning där varje bestämmelse eller slag av bestämmelse placeras i en egen punkt.

Ikraftträdande som framgår av författningstexten

Om en ändringsförfattning enbart innehåller en bestämmelse om fortsatt giltighet av grundförfattningen eller om ikraftträdande av grundförfattningen, behöver man inte ha någon särskild ikraftträdandebestämmelse. Ikraftträdandet framgår då av själva författningstexten.

Inte heller för författningar som bara innebär ett upphävande av grundförfattningen behöver man vanligtvis någon särskild ikraftträdandebestämmelse.

I de fall en grundförfattning ska gälla endast till en viss tidpunkt eller under en viss tidrymd bör detta anges under bommen. Ibland kan det vara lämpligt att även utforma rubriken så att tidsbegränsningen framgår av den. Det är däremot inte lämpligt att i den egentliga författningstexten ange under vilken tid författningen eller delar av den gäller. Detta ska i stället regleras genom bestämmelser om ikraftträdande och upphävande.

Författningar om upphävande

I en författning som endast innebär att en annan författning helt upphävs eller att paragrafer upphävs bör ingressen och författningens text i övrigt bilda en enda mening, som inkluderar uppgift om när författningen eller författningsdelen ska upphöra att gälla. Någon särskild ikraftträdandebestämmelse behövs då inte.

Ändring i en ändringsförfattning

Om man måste ändra en författning som ännu inte trätt i kraft eller en paragraf som tidigare ändrats men där ändringen ännu inte trätt i kraft, ska man inte ha någon ikraftträdandebestämmelse. Ikraftträdandebestämmelsen till den författning som ännu inte trätt i kraft eller till den första ändringsförfattningen omfattar även den senare författningen.

Detta gäller dock bara om tidpunkten för ikraftträdande ska vara densamma. Annars bör man kontakta Granskningskansliet.

Promulgationslag

Om en lag kräver omfattande övergångsbestämmelser kan det ibland vara lämpligt att samla ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna i en särskild lag (promulgationslag). En hänvisning till denna lag ska då finnas i huvudlagen. Se t.ex. skollagen (2010:800) och lagen (2010:801) om införande av skollagen (2010:800). I promulgationslagen sätts sedan såväl huvudlagen som promulgationslagen i kraft genom en bestämmelse i den inledande paragrafen. En promulgationslag är att se som en grundförfattning.

Ikraftträdandedag

En författning bör träda i kraft ett bestämt datum. Datumet bör normalt sättas så att författningen kan komma ut från trycket i SFS minst fyra veckor före ikraftträdandet. En författning bör endast i speciella undantagsfall komma ut från trycket senare än två veckor före ikraftträdandet.

Man bör undvika att låta skilda delar av en författning, t.ex. olika paragrafer, träda i kraft olika datum. Om det trots allt behövs, utformas ikraftträdandebestämmelsen som i exempel 3 i avsnitt 10.9. Ikraftträdandet för en författning får dock aldrig bestämmas så att olika delar av en och samma paragraf träder i kraft olika datum.

Om en författning inte ska tillämpas redan vid ikraftträdandet utan först i och med att en viss händelse inträffar, knyter man inte själva ikraftträdandet till denna händelse utan föreskriver i stället att författningen träder i kraft en viss dag men tillämpas första gången när händelsen inträffar. Ibland kan det vara bara vissa bestämmelser i en författning som ska tillämpas först när en viss händelse inträffar (se exempel 4 i avsnitt 10.9).

Ikraftträdande efter regeringens bestämmande

Förhållandena kan undantagsvis vara sådana att tidpunkten när en lag ska träda i kraft inte går att bestämma när lagen stiftas. Detta kan t.ex. vara fallet när ikraftträdandet är beroende av att en konvention träder i kraft. I sådana fall kan riksdagen i lagen överlämna åt regeringen att bestämma tidpunkten för ikraftträdandet.

Inom det obligatoriska lagområdet måste det framgå av propositionen vilka förutsättningar som ska finnas för att lagen ska kunna träda i kraft.

Åtgärder före ikraftträdandet

Trots föreskriften om att en författning ska träda i kraft ett visst datum kan man utan några särskilda övergångsbestämmelser redan innan dess vidta vissa administrativa åtgärder som behövs för att författningen ska kunna tillämpas i sin helhet från och med ikraftträdandet. Några särskilda övergångsbestämmelser om detta behövs alltså inte.

Det är även möjligt att meddela föreskrifter med stöd av ett bemyndigande i en lag som inte har trätt i kraft, under förutsättning att föreskrifterna träder i kraft tidigast samma dag som lagen träder i kraft.