Rättegången i tvistemål
Enligt 42 kap. 16 § rättegångsbalken bör rätten göra en skriftlig sammanställning av parternas yrkanden och invändningar samt de omständigheter de grundas på. Sammanfattningen, eller processlägesanalysen, syftar till att göra rättens bedömning förutsägbar för parterna.[1] Förutsättningen för att en sammanfattning, som framför allt ska omfatta yrkanden och åberopade grunder, ska göras är att det är till fördel för handläggningen.[2]
Sammanfattningen görs utifrån rättens uppfattning om vad som förekommit under förberedelsen för målet. Det minskar risken för överraskningar under ett senare skede och är samtidigt ett viktigt kontrollinstrument för parternas del, vilket är av värde framför allt i mer komplicerade mål.
Exempel på processlägesanalys i praktiken
I ett hovrättsfall bestred Företag A att Företag B ensidigt skulle ha rätt att förlänga ett hyresavtal.[3] Företag A ansåg att avtalet endast ger företag B en förtur att teckna ett nytt hyresavtal och inte en villkorslös rätt som tvingar Företag A att fortsätta hyra ut. Hovrätten presenterade följande processlägesanalys:
1. Har Företag A rätt att nyttja lokalen för perioden den 1 juni 2022–1 juni 2027 enligt villkoren i hyresavtalet? Om svaret är nej ska tingsrättens domslut fastställas. Om svaret är ja ska hovrätten pröva:
2. Saknar Företag A rätt att nyttja lokalen för perioden den 1 juni 2022–1 juni 2027 enligt villkoren i hyresavtalet på grund av Företag B:s uppsägning? Om svaret är ja ska tingsrättens domslut fastställas. Om svaret är nej ska hovrätten pröva:
3. Om villkoret om rätt till förlängning ska lämnas utan avseende enligt 36 § avtalslagen på de grunder som Företag B angett. Om svaret är nej ska Företag A:s överklagande bifallas. Om svaret är ja ska tingsrättens domslut fastställas.
4. Därefter kvarstår frågan om rättegångskostnader.
Genom denna ordnade struktur klargjordes för parterna hur hovrätten avsåg att systematiskt angripa de rättsliga frågorna. Ett exempel på hur domstolen presenterar en analys i ett mål om återkrav av assistansersättning: Hovrättens dom i mål om assistansersättning – det föreligger skäl för eftergift. Här är ytterligare ett exempel och då en mer omfattande processlägesanalys.
[2] Prop. 1986/87:89 s. 206.
[3] Hovrätten för övre Norrland dom den 2022-11-30 i mål nr T 228-22.