13 § förvaltningsprocesslagen (1971:291)

Författningskommentar till förvaltningsprocesslagen (1971:291) hämtat ur prop. 1971:30 med förslag till lag om allmänna förvaltningsdomstolar m.m.

Innehåll

Paragrafen tar upp frågan om hörande av myndighet, som har beslutat i lägre instans. Den motsvarar 12 § departementspromemorians lagförslag.

Nuvarande ordning

I mål, där offentlig motpart saknas, inhämtar regeringsrätten i regel yttrande från den myndighet, vars beslut har överklagats. Sålunda hörs t. ex. länsstyrelse över besvär i barnavårds-, nykterhetsvårds-, byggnads-, hälsovårds- och körkortsmål. Länsstyrelsen kan i sin tur före avgivandet av sitt yttrande höra den kommunala nämnden. Motsvarande praxis tillämpas hos kammarrätten. I taxeringsmål hörs visserligen inte prövningsnämnden men i socialhjälps- och familjebidragsmål inhämtas länsstyrelsens yttrande.

Enligt 43 § förordningen om förfarandet vid viss konsumtionsbeskattning åligger det beskattningsmyndigheten att, där det inte anses obehövligt, i skriftligt utlåtande till kammarrätten yttra sig om vad klagande och förklarande har anfört. Myndigheten skall också, i den mån det inte har skett i det överklagade beslutet, ange de skäl på vilka detta har grundats.

I 77 § taxeringsförordningen är föreskrivet att yttrande skall infordras från taxeringsnämndens ordförande över besvär som skattskyldig eller kommun har anfört hos prövningsnämnden, om det inte är överflödigt.

Departementspromemorian

I departementspromemorians lagförslag föreslås i 12 § att rätten, om det behövs, skall inhämta yttrande från förvaltningsmyndighet, mot vars beslut talan förs, om sådant yttrande inte föreligger i målet.

Enligt promemorian blir fråga om inhämtande av yttrande i besvärsmål från den instans som har meddelat det överklagade beslutet aktuell endast i mål som fullföljs från förvaltningsmyndighet till förvaltningsdomstol. Det kan inte annat än i speciella undantagsfall tänkas komma i fråga att kammarrätten begär yttrande från länsrätt eller länsskatterätt eller att regeringsrätten önskar yttrande från kammarrätten. Däremot får man räkna med att länsrätt kommer att behöva höra barnavårdsnämnd i besvärsmål angående barnavård och länsskatterätt taxeringsnämnd, lokal skattemyndighet m. fl. i sina besvärsmål. Vidare kan kammarrätten behöva höra länsstyrelsen i därifrån fullföljda byggnadsmål, hälsovårdsmål m. fl. mål och regeringsrätten t. ex. landsting i kommunalbesvärsmål angående dess beslut. Enligt promemorian är det i besvärsmål, där det inte finns offentlig part med uppgift att föra de allmänna intressenas talan, särskilt betydelsefullt att i stället den förvaltningsmyndighet kommer till tals, vars beslut har överklagats. Den får då tillfälle inte bara att lämna kompletterande sakupplysningar med anledning av vad som har anförts i besvären utan också att utveckla sina värderingar beträffande saken. Även om beslutsmyndighetens hörande har sin väsentliga funktion i enpartsmål, kan det vara till fördel för utredningen också i tvåpartsmål. Åtgärden bör därför inte begränsas till enpartsmålen. Gemensamt för en- och tvåpartsmål måste dock givetvis gälla att remiss till beslutsmyndigheten skall göras endast om åtgärden är meningsfull. Remissbeslutet måste grundas på en verklig behovsprövning. I vad mån i tvåpartsärenden med offentlig part denne eller domstolen skall höra beslutsmyndigheten, t. ex. taxeringsnämnden genom dess ordförande, är en lämplighetsfråga som inte behöver regleras.

Departementschefen

Förutom genom viss redaktionell ändring skiljer sig paragrafen från motsvarande paragraf i departementspromemorians lagförslag därigenom att den anger att yttrande skall få inhämtas inte bara från förvaltningsmyndighet mot vars beslut talan förs utan över huvud taget från förvaltningsmyndighet, som har beslutat tidigare i saken. Hörande av domstol som tidigare beslutat i saken bör inte ingå som ett reguljärt led i förfarandet. Att en bestämmelse om hörande av domstol inte har tagits upp i lagen innebär dock inte, att t. ex. kammarrätten är förhindrad att inhämta yttrande från länsrätt eller skatterätt, om det behövs för ett förtydligande av innehållet i ett överklagat beslut eller av annan särskild anledning. Jag vill i detta sammanhang också erinra om att rätten med stöd av bestämmelsen i 23 § om hörande av sakkunnig myndighet m. fl. kan inhämta yttrande t. ex. från länsstyrelsen i ett körkortsmål eller ett folkbokföringsmål.