Förvaltningsjuridik | Förvaltningsprocessrätt

”Förvaltningslagen reglerar hur förvaltningsmyndigheter handlägger ärenden. Förvaltningsprocesslagen är tillämplig i rättskipning vid förvaltningsdomstolarna.” Processratt.se fokuserar i huvudsak på förvaltningsjuridik, myndigheters handläggning av ärenden, förvaltningsprocessrätt och domstolsprövning utifrån förvaltningslagen (2017:900) och förvaltningsprocesslagen (1971:291). De källor vi använder är juridisk litteratur av olika slag, exempelvis läroböcker, monografier och juridiska tidskrifter samt lagförarbeten och rättsfallskommentarer.

Förfarandet i förvaltningsdomstol

Skriftligt förfarande

Förfarandet i förvaltningsdomstol ska i princip vara skriftligt. Muntlig förhandling skall kunna  ingå i handläggningen, när det kan  antas vara till fördel för utredningen. Part föreslås få viss möjlighet att påverka frågan huruvida muntlig förhandling skall komma till stånd. Enskild part, som inställer sig vid muntlig förhandling, skall enligt förslaget kunna få ersättning  av  allmänna  medel för sin inställelse,  om rätten finner att han skäligen bör ersättas för inställelsen.

Förvaltningsprocesslag (1971:291)

29 § Rättens avgörande får ej gå utöver vad som yrkats i målet. Om det föreligger särskilda skäl, får dock rätten även utan yrkande besluta till det bättre för enskild, när det kan ske utan men för motstående enskilt intresse. Rättens avgörande av mål skall grundas på vad handlingarna innehåller och vad i övrigt förekommit i målet.”

För förvaltningsdomstol gäller ett uttryckligt förbud att gå utöver vad som har yrkats i målet. Det är dock möjligt för domstol att utan yrkande besluta till det bättre för enskild, när det föreligger särskilda skäl och det kan ske utan men för motstående enskilt intresse. Förslaget till förvaltningslag är avsett att bilda grundvalen för förvaltningsmyndighetemas handläggning av sina ärenden. Lagen syftar främst till att stärka  den enskildes rättssäkerhet i hans mellanhavanden med myndigheterna. Vid utformningen av  lagen  har  lagts  särskild  vikt  vid att den skall tillgodose behovet av förfaranderegler i första instans, att reglerna skall vara så enkla och lättillgängliga  som  möjligt  samt  att lagen inte får äventyra kravet på snabbhet och effektivitet i förvaltningen.

Arbetsrätt

Semester

Alla anställda har rätt till semester enligt 1 § semesterlag (1977:480), SemL. Enligt 10 § SemL bör förläggning av semester regleras I kollektivavtal. I de fall det saknas kollektivavtal och arbetstagare och arbetsgivare ej kommer överens, samt att något annat ej har avtalats, bestämmer arbetsgivaren hur semesterledigheten förläggs (10, 11 §§ SemL).

Anställningsavtal

För ett anstallningsavtal föreskrivs inga formkrav och den har din grund då konsesus råder. Anställningsavtal benämns konsensualavtal och eftersom det ej föreligger något formkrav kan avtalet vara skriftligt, muntligt eller underförstått. Ett avtal som uppkommer underförstått, så kallat konkludent handlande betyder att avtalsparterna beter sig som att ett avtal finns (AD 1985 nr 129, AD 1988 nr 169).

Juridikens grunder

Förvaltningsjuridiken behandlar myndigheternas verksamhet och ärendehandläggning. Förvaltningslagen reglerar hur ett ärende initieras, handläggs och fastställer även myndigheters utredningsansvar. 

Aktuellt

Medicinsk information i läkarintyg

Arbetet med att förtydliga vilken medicinsk information som behövs i läkarintyget En central del i att förbättra samarbetet mellan Försäkringskassan och hälso- och sjukvården är att det är

Läs mer

RÅ 2008 not. 65

Överklagande av P.Z. ang. prövningstillstånd i kammarrätt i mål om sjukpenning. – P.Z. var sjukskriven och uppbar sjukpenning fram till dess att Försäkringskassan beslutade att inte betala ut

Läs mer

RÅ 2007 not. 196

Överklagande av R.T. ang. prövningstillstånd i kammarrätt i mål ang. återbetalningsskyldighet för uppburen arbetslöshetsersättning. – R.T. uppbar arbetslöshetsersättning. Under samma tid bedrev han distansstudier med en omfattning om

Läs mer

Rättshjälp

I direktiven till 1993 års rättshjälpsutredning (dir. 1993:77) betonade den dåvarande chefen för Justitiedepartementet att det statsfinansiella läget och de besparingskrav som ställs på rättshjälpsområdet. Det resulterade i att vissa nödvändiga förändringar fordrades samtidigt som man var mån om att rättshjälpen skulle hålla en hög kvalité. De begränsade resurser som i den ekonomiska samhällssituationen stod till buds skulle sättas in på de områden där de bäst behövdes och komma de människor till del som var i bäst behov av rättsligt bistånd. 

Prövningstillstånd

34 a § förvaltningsprocesslag (1971:291) ger svar på vad som ger prövningstillstånd hos kammarrätt. Förvaltningsprocesslagen anger inte vilka beslut som kräver prövningstillstånd, PT, utan det står i den författning som grundas på det beslut som är tänkt att överklagas. För de som söker prövningstillstånd för beslut om sjukersättning eller sjukpenning finner informationen i socialförsäkringsbalken. När kammarrätten får handlingarna ska det framgå vilka skäl och omständigheter som framförs för att beviljas prövningstillstånd. För att få PT hos Kammarrätten ska det beslut som ska prövas uppfylla något av de skäl som regleras i förvaltningsprocesslagen (1971:291);

Avgöranden från Sveriges domstolar

RSS Sveriges Domstolar

Avgöranden från Högsta domstolen

RSS Högsta domstolen
  • Mål: T 2206-21
    I ett mål om utdömande av vite uppkommer frågan om adressaten haft faktisk och rättslig möjlighet att följa vitesföreläggandet.
  • Mål: B 2765-21
    Målet gäller frågan om en man ska dömas för folkbokföringsbrott på grund av att han underlåtit att anmäla att han flyttat till sin flickväns adress, där han enligt egen uppgift endast har provbott.
  • Mål: Ö 6583-20
    (vårdnad om barn) Högsta domstolen begär att EU-domstolen genom förhandsavgörande besvarar följande fråga. Behåller domstolen i en medlemsstat sin behörighet enligt artikel 8.1 i Bryssel II-förordningen om det barn som målet rör under domstolsförfarandet byter hemvist från en medlemsstat till ett tredjeland som är anslutet till 1996 års Haagkonvention (jfr artikel 61 i förordningen)?