Förvaltningslagen reglerar hur förvaltningsmyndigheter handlägger ärenden. Förvaltningsprocesslagen är tillämplig i rättskipning vid förvaltningsdomstolarna.
Sökande har ett utagerande beteende av sådan omfattning och frekvens att det finns en konkret risk för att hon allvarligt skadar sig själv, andra eller sin omgivning om hon inte är under ständig uppsikt av någon som befinner sig i hennes omedelbara närhet och ingriper frekvent.
Kammarrätten anser att Försäkringskassan inte har ställt de följdfrågor som ärendet krävt och myndigheten har på så sätt lämnat många frågor angående AAs arbetsförmåga obesvarade och outredda. Till detta kommer att de medicinska underlagen i målet är entydiga gällande AAs oförmåga att arbeta.
Försäkringskassan gjorde gällande att NN kunde genomgå ytterligare arbetslivsinriktade insatser i form av arbetsträning och att det därför inte kunde bedömas om arbetsförmågan är stadigvarande nedsatt. Kammarrätten konstaterar dock att det av intygen framgår att NN aldrig påbörjat förstärkt arbetsträning eftersom ingen arbetsplats kunde anpassas tillräckligt efter hennes behov.
Kammarrätten anser att hjälpbehoven är av sådan karaktär och omfattning att personlig assistans ska beviljas enligt lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS.
Statskontoret har granskat Försäkringskassans förvaltning av sjukförsäkringen i rapporten 2023:6 ”Försäkringskassans åtgärder för en bättre förvaltning av sjukförsäkringen”. Läs några av Statskontorets synpunkter.
Till skillnad från omsorgsnämnden och förvaltningsrätten anser kammarrätten att kvinnans funktionshinder förorsakar betydande svårigheter och beviljas därför ledsagarservice.
En sammanställning av de beviskrav som förekommer i förvaltningsprocessen.
Användning av AI-verktyg inom skolvärden är nytt och det finns därför skäl att bevaka hur domstolarna dömer i de fall där studenten överklagat ett beslut av disciplinnämnden på lärosätet.
Bristerna i Försäkringskassans utredning medför sammantaget att det inte är möjligt för kammarrätten att bedöma om myndighetens beräkning av det återkrävda beloppet är riktig. Kammarrätten anser därför att förutsättningarna för att återkräva utbetald assistansersättning inte är uppfyllda.
Till skillnad från tingsrätten anser hovrätten, mot bakgrund av hur intygandet på Försäkringskassans blankett formulerats, att han därför inte har varit så oaktsam att han ska anses straffrättsligt ansvarig.
Enligt 17 § förordningen (2013:390) om mål i allmän förvaltningsdomstol ska domstolen utan dröjsmål skicka sin akt till den högre domstolen om ett avgörande överklagas.
Även om rätten ytterst har ansvaret för att målet blir så utrett som dess beskaffenhet kräver, måste det i stor utsträckning ankomma på parterna själva att skaffa fram utredningen. Med hänsyn härtill bör rättens initiativ i utredningshänseende normalt ha den formen att rätten ger part besked om att hans talan behöver kompletteras.