Sjukpenning
HFD 2020 ref. 47
Frågan
Frågan i målet är om byte av anställning under en pågående sjukperiod innebär att sjukpenning inte ska lämnas för de 14 första dagarna av den nya anställningstiden på den grunden att arbetsgivaren ska svara för sjuklön under den tiden.
Bakgrund
Den försäkrade var anställd som fritidspedagog i en kommun när hen insjuknade. Arbetsgivaren betalade sjuklön för de första 14 dagarna. Därefter fick den försäkrade sjukpenning. Under sjukskrivningen avtalade hen med sin arbetsgivare att hen från ett visst datum skulle vara anställd som personlig assistent i stället. Efter att Försäkringskassan hade fått information om avtalet med kommunen beslutade myndigheten att den försäkrade inte hade rätt till sjukpenning under de 14 första dagarna i den nya anställningen hos kommunen.
Försäkringskassan ansåg att det nya anställningsavtalet innebar att den försäkrade hade tillträtt en ny anställning hos kommunen vilket medförde att kommunen var skyldig att betala sjuklön under de 14 första dagarna av den nya anställningstiden. Därför hade den försäkrade inte rätt till sjukpenning för den perioden.
Förvaltningsrätten ändrade inte Försäkringskassans beslut.
Kammarrättens bedömning
Kammarrätten avslog allmänna ombudets överklagande och ansåg att, eftersom det var fråga om ett nytt anställningsförhållande, hade den försäkrade rätt till sjuklön från arbetsgivaren i 14 dagar räknat från och med den första dagen av den nya anställningen. Den försäkrade hade därför inte rätt till sjukpenning från Försäkringskassan.
HFDs bedömning
FD upphävde underinstansernas avgöranden och förklarade att den försäkrade hade rätt till sjukpenning under aktuell tidsperiod. I domen framkommer bl.a. följande. Av nämnda bestämmelser följer att arbetsgivarens skyldighet att betala sjuklön endast gäller under de 14 första dagarna av varje sjukperiod. Något stöd för att ett byte av anställning medför att arbetsgivaren är skyldig att betala sjuklön för andra dagar än de 14 första dagarna i sjukperioden finns inte. Detta gäller oavsett om den nya anställningen ingås hos samma eller en ny arbetsgivare. Den försäkrade kan inte vägras rätt till sjukpenning under den aktuella tiden på den grunden att hens arbetsgivare ska betala sjuklön.
Kommentar
Försäkringskassan har skrivit ett domsnytt med anledning av domen och kommer se över hur styrande och stödjande dokument påverkas.
Sjukpenning i förebyggande syfte; godkännande av behandlingsplan
HFD 2020 not. 14 (beslut)
Frågan
Huvudfrågan i målet är om Försäkringskassans godkännande av en plan för behandling eller rehabilitering enligt reglerna om förebyggande sjukpenning är ett överklagbart beslut. Om beslutet är överklagbart uppkommer frågan om den i målet aktuella behandlingen kan ge rätt till förebyggande sjukpenning.
Bakgrund
Försäkringskassan godkände en behandlingsplan för den försäkrade. Allmänna ombudet överklagade Försäkringskassans godkännande till förvaltningsrätten och yrkade att rätten skulle förklara att den försäkrade inte hade rätt till förebyggande sjukpenning för den del av behandlingen som genomfördes på egen hand i hemmet. Förvaltningsrätten prövade sakfrågan och avslog allmänna ombudets överklagande.
Kammarrättens bedömning
Kammarrätten prövade sakfrågan och avslog allmänna ombudets överklagande och instämde i förvaltningsrättens bedömning. Den aktuella behandlingen ansågs vara en sådan medicinsk behandling som avses i bestämmelserna om sjukpenning i förebyggande syfte.
HFDs bedömning
HFD avskrev målet. Av beslutet kan utläsas bl.a. följande. En grundläggande förutsättning för att det ska föreligga en rätt till prövning i allmän förvaltningsdomstol är att en myndighets ställningstagande kan anses vara ett förvaltningsbeslut och att det dessutom är av sådant slag, dvs. har sådana effekter, att det är överklagbart. Försäkringskassan godkännande av behandlingsplanen får enligt HFDs mening anses ha en sådan handlingsdirigerande effekt att godkännandet utgör ett förvaltningsbeslut. I princip är det endast beslut som har, eller är ägnade att få, en påvisbar effekt för den som berörs av beslutet, som tillerkänns överklagbarhet. Det ska vara fråga om en påverkan av tillräckligt kvalificerat slag och det ska göras en objektiv bedömning (jfr HFD 2019 ref.21, punkt 36).
Försäkringskassans beslut att godkänna en behandlingsplan innebär inget slutligt ställningstagande avseende rätten till förebyggande sjukpenning utan är närmast att betrakta som en form av förhandsbesked inför prövningen av rätten till ersättning. Beslutet om behandlingsplan har således inga faktiska verkningar avseende en försäkrads rätt till den aktuella förmånen. Ett sådant beslut kan enligt HFDs mening inte anses ha en sådan påverkan av tillräckligt kvalificerat slag som krävs för att det ska kunna överklagas.
HFD fann att Försäkringskassans godkännande av den aktuella behandlingsplanen inte är ett överklagbart beslut och att allmänna ombudets överklagande borde ha avvisats.
Kommentar
Försäkringskassan har skrivit ett domsnytt med anledning av domen. Domen har inte bedömts påverka nuvarande handläggningsrutiner om förebyggande sjukpenning.