Förvaltningsrätten i Stockholm
Yrkanden m.m.
Försäkringskassan beslutade den 5 juni 2024 att inte ändra sitt tidigare beslut att AA inte har rätt till sjukpenning för perioden 2 januari–17 mars 2024.
AA yrkar att hon ska beviljas sökt sjukpenning och för fram bl.a. följande. Hon lämnar in underlag som styrker att BB kan jobba som läkarassistent, skriva anteckningar samt fylla i sjukintyg under sin handledare CC. Sedan oktober 2023 har hon gått igenom den svåraste tiden i sitt liv och hennes arbetsförmåga är väldigt nedsatt. Hon undersöktes av CC och av hans läkarassistent. Hon har inte gjort något fel.
Försäkringskassan anser att överklagandet ska avslås.
Skälen för avgörandet
Förvaltningsrätten anser att det inte har kommit fram skäl att göra någon annan bedömning än den som Försäkringskassan har gjort i fråga om rätt till sjukpenning för den aktuella perioden. Överklagandet ska därför avslås.
Kammarrätten i Stockholm
Yrkanden m.m.
AA yrkar att hon ska beviljas sjukpenning för perioden 2 januari–17 mars 2024 och för fram bl.a. följande. Hon kände inte till att BB var läkarassistent, hon hade bokat en läkartid och fick träffa två läkare, och inte bara en. BB har rätt att fylla i läkarintyg under överinseende av sin handledare CC. När handläggaren på Försäkringskassan kontaktade henne med frågor om besöket på vårdcentralen uppgav hon att hon inte mindes om det var CC som undersökte henne och skrev intyget eller om det var CC som undersökte henne och BB som skrev intyget. Hon var i så dåligt skick vid den tidpunkten att hon inte brydde som om vem som gjorde vad utan det viktigaste var att hon fick hjälp. Hon ger in ett beslut från Inspektionen för vård och omsorg avseende BB, två delegationsbeslut för BB och ett yttrande från CC.
Försäkringskassan anser att överklagandet ska avslås.
Skälen för kammarrättens avgörande
Tillämpliga bestämmelser
Enligt 27 kap. 2 § socialförsäkringsbalken har en försäkrad rätt till sjukpenning vid sjukdom som sätter ned hans eller hennes arbetsförmåga med minst en fjärdedel.
I 27 kap. 25 § socialförsäkringsbalken anges att den försäkrade ska styrka nedsättningen av arbetsförmågan på grund av sjukdom senast från och med den sjunde dagen efter sjukperiodens första dag genom att lämna in ett läkarintyg till Försäkringskassan.
Socialstyrelsen har utfärdat föreskrifter och allmänna råd om att utfärda intyg inom hälso- och sjukvården (HSLF-FS 2018:54). Föreskrifterna innehåller bl.a. generella regler om underlag för intyg och ett intygs utformning och innehåll. Av 3 kap. 1 § i föreskrifterna framgår att den hälso- och sjukvårdspersonal som utfärdar ett intyg ska ha den kompetens som krävs för att utfärda intyget. I 6 kap. anges bl.a. att ett intyg ska utformas med noggrannhet och omsorg, ha en utformning som ger både intygspersonen och mottagaren möjlighet att förstå innehållet och innehålla uppgifter om undersökningar, journalhandlingar m.m. som ligger till grund för bedömningen.
Utredningen i målet
Av utredningen framgår att AA ansökt om sjukpenning från den 2 januari 2024. Till ansökan finns tre läkarintyg elektroniskt signerade av specialist i allmänmedicin CC, ett daterat den 15 december 2023, ett daterat den 16 januari 2024 och ett daterat den 16 februari 2024. I intygen har angetts att intygen är baserade på CC:s undersökning av patienten. I intyget daterat den 16 februari 2024 anges under övriga upplysningar att undersökningen har utförts av läkarassistent BB och handledare CC.
Av journalkopior framgår att det är BB som gjort anteckning i journalen avseende både besöket den 15 december 2023 och besöket den 16 januari 2024. När det gäller bedömningarna av AA:s hälsotillstånd anges att dessa skett i samråd med CC. Detsamma har skett vid besök och undersökning den 16 februari 2024. I journalanteckning gjord av CC den 20 mars 2024 anges att undersökningen utfördes tillsammans med läkarassistent BB.
Kammarrättens bedömning
Försäkringskassan har avslagit AA:s ansökan om sjukpenning på den grunden att uppgifterna i de medicinska underlagen är baserade på undersökningar som utförts av vårdpersonal som inte är legitimerad läkare.
Det är ostridigt i målet att BB inte är legitimerad läkare och att hon har deltagit vid undersökningarna av AA. Det framgår dock av utredningen att CC, som är legitimerad läkare och specialist i allmänmedicin, har varit närvarande vid undersökningarna och det är också CC som elektroniskt har signerat de aktuella läkarintygen. Att det är BB som har gjort anteckningar i journalen kan inte anses visa att det är hon som ensam utfört undersökningarna eller gjort de medicinska bedömningarna.
Försäkringskassan har för en senare period godtagit ett i stort sett likalydande intyg avseende AA:s hälsotillstånd som signerats elektroniskt av CC. Mot denna bakgrund anser kammarrätten att Försäkringskassan inte haft skäl att avslå AA:s ansökan om sjukpenning på den grunden att uppgifterna i de medicinska underlagen är baserade på undersökningar som utförts av vårdpersonal som inte är legitimerad läkare.
Kammarrätten anser vid en samlad bedömning av de läkarintyg som finns för den aktuella perioden att AA:s arbetsförmåga var nedsatt med minst en fjärdedel. Kammarrätten har vid denna bedömning särskilt beaktat att Försäkringskassan bedömt att AA:s arbetsförmåga var nedsatt för perioden som följer direkt efter den som nu är aktuell och då godtagit ett i stort sett likalydande intyg elektroniskt signerat av BB.
AA har därför rätt till sökt sjukpenning för perioden 2 januari–7 mars 2024.
—
Kammarrätten i Stockholm dom den 2025-06-03 i mål nr 815-25.