12-åring med livshotande sjukdom omfattas inte av LSS

Försäkringskassan ansåg att en 12-åring, med en sjukdom som är livshotande om han inte får det stöd han behöver, inte omfattas av LSS. Förvaltningsrätten gjorde en annan bedömning och upphävde beslutet. Men efter Försäkringskassans överklagan fastställer kammarrätten myndighetens beslut.

Innehåll

Ärendet i förvaltningsrätten

Pojken anförde i Förvaltningsrätten i Malmö om att han har en genetisk medfödd sjukdom som innebär att man slutar andas när man somnar. Han har behandlats hela livet med respirator under sömn. Till följd härav har han tidigare haft personlig assistans tillhörande personkretsen enligt 1 § lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, samt varit, och är alltjämt, beviljad avlösarservice i hemmet.

Förvaltningsrättens skäl för avgörandet

Frågan i målet är om pojken tillhör personkretsen enligt 1 § LSS och därmed kan vara berättigad till insatsen personlig assistans.

Personkrets enligt LSS

Personkretsen 1 § 1 st. LSS avser personer med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd. Personkretstillhörigheten enligt denna grupp bygger på medicinska diagnoser. Pojken uppfyller inte de i lagen uppställda kriterierna för tillhörighet till personkrets 1 § 1 st. LSS.

Personkretsen 1 § 2 st. LSS avser personer med betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada i vuxen ålder föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom. Pojken uppfyller inte de i lagen uppställda kriterierna för tillhörighet till personkrets 1 § 2 st. LSS.

Personkretsen 1 § 3 st. LSS avser personer med varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder som uppenbart inte beror på normalt åldrande, om de är stora och förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd eller service (prop. 1992/93:159 s. 168-170).

Nedsättning av andningsförmåga

Nedsättning av andningsförmågan kan vara en varaktig fysisk funktionsnedsättning som uppenbart inte beror på normalt åldrande. En sådan funktionsnedsättning kan också vara stor och förorsaka betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd och service. Att andning införs som ett grundläggande behov i LSS innebär per definition att andning är en del av den dagliga livsföringen. Det finns inget som hindrar att en nedsättning av andningsförmågan ensam skulle kunna medföra att en person omfattas av personkrets 3. En bedömning måste naturligtvis göras i varje enskilt fall (prop. 2018/19:145 s. 19).

Läkarintygen

Av läkarintygen framgår i huvudsak följande. 12-åringen har en sjukdom som innebär att man slutar andas när man somnar. Han har behandlats hela livet med respirator under sömn. Han har nu fått en typ av elektroder inopererade till nerven som stimulerar andningsmuskeln diafragman. Elektroderna måste hela tiden hållas på plats på bröstkorgen med hjälp av tejp och en tight tröja. Om de rubbas ur sitt läge, till exempel om han rör sig i sömnen, finns risk för att andningen upphör. Detta är en livsuppehållande behandling. Det finns ingen garanti för att apparaten larmar med signal om andningen skulle upphöra. Detta innebär att en vuxen person måste sitta bredvid honom på natten, vaken, eftersom han inte själv vaknar av detta. Risken om han slutar andas är att han, utan att vakna, går in i en så kallad kolsyrenarkos och avlider.

Det är i målet ostridigt att pojkens funktionshinder är varaktigt och inte beror på normalt åldrande. Frågan är därmed om de övriga villkoren i bestämmelsen är uppfyllda, det vill säga om funktionshindret är stort och om det förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd och service.

Han har ett återkommande behov av annan persons hjälp varje natt, eller då han sover, och behöver följaktligen upprepat stöd. Att det endast påverkar ett livsområde, det vill säga sömnen saknar betydelse enligt praxis. Han uppfyller kraven för att han ska omfattas av personkretsen enligt 1 § 3 st. LSS. Överklagandet ska således bifallas på så sätt att pojken förklaras tillhöra personkretsen i LSS och målet visas åter till Försäkringskassan för prövning av frågan om rätten till den sökta insatsen.

Ärendet i kammarrätten

Försäkringskassan anför

Försäkringskassan yrkar att kammarrätten upphäver förvaltningsrättens dom och fastställer Försäkringskassans beslut samt anför följande.

För att en försäkrads funktionshinder och hjälpbehov ska anses vara av det kvalificerade slag som krävs enligt praxis för att denne ska tillhöra personkretsen i 1 § 3 st. LSS, krävs att alla rekvisit är uppfyllda.

12-åringen behöver hjälp med övervakning under sömn men är i övrigt frisk och behöver inte ytterligare hjälp. Det saknas stöd i den medicinska utredningen för att han behöver hjälp med hygien. Det saknas även stöd för att han behöver tillsyn på dagtid för att inte oavsiktligt somna.

Sökande anför

Barnet anser att överklagandet ska avslås och anför att han sover en stor del av dygnet är hans hjälpbehov omfattande. Om hans hjälpbehov inte skulle tillgodoses skulle han inte överleva. På grund av andningsapparaten får han mycket slem i munnen. Detta gör hans munhygien sämre och han behöver därför hjälp med tandborstning.

Han kan aldrig lämnas ensam hemma eftersom han är orolig över att han ska råka somna. Det händer dock oftast bara när han är sjuk. Han behöver då tillsyn av annan person dygnet runt i och med att han riskerar att somna.

Skälen för kammarrättens avgörande

Det kammarrätten ska ta ställning till är om den funktionsnedsättningen innebär att han har ett så omfattande behov av stöd och service att han tillhör personkretsen enligt 1 § 3 st. LSS.

Rättsliga utgångspunkter

För att en person ska omfattas av personkretsen i 1 § 3 st. LSS krävs att han eller hon har varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder som uppenbart inte beror på normalt åldrande. Det krävs också att funktionshindren är stora och förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd eller service.

I förarbetena till lagen (prop. 1992/93:159 s. 55–56 och 168–169) anförs bland annat att funktionshindret ska för att omfattas av lagen vara stort och varaktigt. Det ska ha en sådan karaktär eller omfattning att det starkt påverkar flera viktiga livsområden samtidigt, till exempel boende, fritid eller behov av habilitering eller rehabilitering. Med betydande svårigheter i den dagliga livsföringen menas att den enskilde inte på egen hand kan klara vardagsrutiner som till exempel hygien, toalettbestyr, påklädning, mathållning, förflyttning, sysselsättning eller att utföra nödvändig träning eller behandling. Det kan också innebära att en person inte kan förstå och klara sin ekonomi. Andra svårigheter kan vara att kommunicera med andra. Med omfattande behov av stöd och service avses både kvantitativa och kvalitativa aspekter. Den enskilde ska i allmänhet ha ett återkommande behov av stöd för att klara funktioner som andra kan klara på egen hand. Med återkommande avses att stödbehovet vanligen föreligger dagligen och i olika situationer och miljöer.

Alla rekvisit måste vara uppfyllda för att lagen ska vara tillämplig. Ibland kan det behövas återkommande insatser av så speciell art att de trots mindre tidsåtgång är att betrakta som omfattande.

När behov av hjälp vid andning infördes som ett nytt grundläggande behov i fråga om assistans anfördes följande i förarbetena (prop. 2018/19:145 s. 19). En nedsättning av andningsförmågan kan vara en varaktig fysisk funktionsnedsättning som uppenbart inte beror på normalt åldrande. En sådan funktionsnedsättning kan också vara stor och orsaka betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd och service. Att andning införs som ett grundläggande behov i LSS innebär per definition att andning är en del i den dagliga livsföringen. Det finns inget som hindrar att en nedsättning av andningsförmågan ensam skulle kunna medföra att en person omfattas av personkrets 3.

Kammarrättens bedömning

Han behöver hjälp med att koppla in den apparat som hjälper honom med andningen. Han behöver vidare övervakas av annan person under sömnen. Han riskerar att avlida om apparaten slutar fungera.

Utredningen i målet ger dock inte stöd för att pojken skulle ha ett hjälpbehov i fråga om hygien eller att han skulle ha behov av tillsyn under dagtid. Det framgår inte heller av utredningen att han skulle ha ett avsevärt större sömnbehov än andra personer i hans ålder.

Han har en allvarlig sjukdom som är livshotande om han inte får det stöd han behöver vid sömn. Sjukdomen har dock inte en sådan karaktär eller omfattning att den starkt påverkar flera olika livsområden samtidigt.

Funktionsnedsättningen kan därför inte anses vara stor i den mening som avses i bestämmelsen. Enligt kammarrättens bedömning förorsakar den inte heller betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd eller service.

Detta innebär att pojken inte tillhör personkretsen i 1 § 3 st. LSS. Han tillhör därför inte den krets av personer som kan komma ifråga för assistansersättning. Förvaltningsrättens dom ska därmed upphävas och Försäkringskassans beslut fastställas.