Förvaltningsrätten i Växjö
Vad parterna anför och vittnet uppger
AA
Hon har kommit in med lönespecifikationer som visar den korrekta bilden av hennes arbetade tid. Hon har ingen kännedom om hur underlaget som Försäkringskassan har lagt till grund för beslutet har kommit till. Hennes tidigare arbetsgivare har också intygat att uppgifterna i arbetsgivarintyget är felaktiga och att korrekt arbetstid framgår av den utbetalda lönen.
Mot denna bakgrund bör lönespecifikationerna utgöra grunden för hur rätten till sjukpenning ska bedömas. Dessa visar inte att hon arbetat mer än halvtid vilket är vad återkravet baseras på.
Hon har haft rätt till den sjukpenning som har betalats ut och hon har inte arbetat mer än halvtid som Försäkringskassan har påstått. Hon var utbränd under den aktuella perioden och arbetade aldrig mer än fyra timmar per dag eftersom hon inte orkade mer än så. I arbetsgivarintyget och tidrapporterna anges att hon började arbeta kl. 08.00 varje dag vilket inte stämmer.
Hon var mycket trött under denna tid och började arbeta kl. 10.00. Det är även hon själv som varit ansvarig för tidrapportering under denna tid och eftersom hennes minne har påverkats av sjukdomen har hon svårigheter att förklara timangivelserna. Det måste dock röra sig om en felskrivning. Vad som är klart är att hon inte har fått lön för mer än halvtidsarbete.
Uppgifterna som Försäkringskassan har lagt till grund för beslutet bygger på samma underlag som arbetsgivaren har intygat var felaktigt. Det finns trovärdiga förklaringar till hur dessa felaktigheter har uppkommit. Det bör särskilt beaktas att hon under den i målet aktuella perioden var i en besvärlig situation som hon fortfarande känner sviterna av.
Det saknas grund för att återkräva beloppet varför hennes överklagande bör bifallas. Hon för också fram kritik mot Försäkringskassans ärendehandläggning och utredning.
Försäkringskassan
Försäkringskassans inställning är att överklagandet ska avslås. Grunden för inställningen är att AA har arbetat för mycket. Hennes faktiska arbetade tid har inte överensstämt med den sjukskrivningsgrad hon har angett vid ansökan om sjukpenning. Hon har vidare underlåtit att anmäla att hon har arbetat mer. Slutligen borde AA skäligen ha insett att hon arbetat för mycket och inte haft rätt till hela sjukpenningsbeloppet.
I sak hänvisar Försäkringskassan till det skriftliga underlaget med bl.a. följande tillägg.
Det finns ett robust underlag i form av både tidsredovisning och arbetsgivarintyg. Vad AA har kommit in med och vad som framkommit under den muntliga förhandlingen medför inte att någon annan bedömning bör göras. AA har bara haft rätt till en fjärdedels sjukpenning. Det finns inga bakgrundsfakta som gör att man kan dra några slutsatser om antalet arbetade timmar utifrån det inlämnade löneunderlaget. Det finns inte heller något utrymme för eftergift då AA har lämnat felaktiga uppgifter.
AAs chef
Hon var AAs chef under den i målet aktuella perioden. Hon har tidigare kommit in med ett skriftligt intyg om att de tidigare uppgifterna om arbetstid är felaktiga och att det är den tid AA fått lön för som är den korrekta arbetstiden. Detta vidhåller hon fortfarande. Det är lönen som är det huvudsakliga instrumentet för att beräkna antalet arbetade timmar.
Hon misstänker att felet kan ha uppstått eftersom hon driver en liten firma med hög arbetsbelastning. Hon är själv inte insatt i redovisningen av arbetstid utan det ansvaret låg på AA som under denna period var påverkad av sin sjukdomsbild.
Det kan också vara så att tidredovisningen utgick från planerad arbetstid för hon vet att AA framför allt mot slutet inte började arbeta kl. 08.00 utan kl. 10.00. Hon kan inte svara på vem som undertecknat arbetsgivarintyget då hon inte har det framför sig men troligtvis är det hon själv. De har gjort vissa utredningar för att bekräfta AAs arbetade tid men detta gjordes av ny administrativ personal och det saknades klar dokumentation. Därefter har man också utgått från löneutbetalningar.
Skälen för avgörandet
Inledningsvis konstaterar förvaltningsrätten att Försäkringskassans utredning inte uppvisar den typ av allvarliga brister i handläggningen som krävs för att domstolen av det skälet ska upphäva beslutet och återförvisa målet. Förvaltningsrätten är inte heller tillsynsmyndighet och utövar inte tillsyn över Försäkringskassan. Den kritik som AA har framfört mot ärendets handläggning och myndighetens utredning föranleder därför inte någon vidare åtgärd från domstolens sida.
Vidare ifrågasätter förvaltningsrätten inte att AA har de besvär som anges i det medicinska underlaget eller att hennes arbetsförmåga har varit nedsatt med åtminstone 25 procent. Frågan i målet är om AA under den aktuella perioden, genom att ha arbetat mer än 50 procent, har uppvisat en arbetsförmåga som innebär att hon inte haft rätt till den sjukpenning hon har fått utbetald (jfr 27 kap. 2 § och 108 kap. 2 § SFB).
I ärenden om återbetalning av socialförsäkringsförmåner är det Försäkringskassan som har bevisbördan (se t.ex. Högsta förvaltningsdomstolens avgöranden HFD 2011 ref. 81, HFD 2013 ref. 50 och HFD 2021 not. 1).
Försäkringskassan har i sitt beslut beaktat uppgifter som inkommit från Arbetslöshetskassan Alfa i form av ett arbetsgivarintyg där det anges att AA har arbetat 88 timmar i april 2019 och 92 timmar i maj 2019. I tidrapporter som begärts in från AAs arbetsgivare angavs samma antal arbetade timmar. Förvaltningsrätten kan dock konstatera att både arbetsgivarintyget och tidrapporterna är baserade på samma grunduppgifter från AAs tidigare arbetsgivare.
Dessa uppgifter har arbetsgivaren, både skriftligen och vid förhandlingen även muntligen under ed, intygat var felaktiga. Enligt arbetsgivaren finns det vidare inte skäl att ifrågasätta AAs egna uppgifter om arbetad tid men i grunden ska bedömningen göras utifrån den lön som betalats ut. Mot bakgrund av vad AAs före detta arbetsgivare har intygat både muntligen och skriftligen anser förvaltningsrätten att uppgifterna om arbetade timmar i tidrapporterna och arbetsgivarintyget får tillmätas ett förhållandevis lågt bevisvärde.
Frågan är då hur uppgifterna i AAs lönespecifikationer för april och maj 2019 bör bedömas. Försäkringskassan har nämligen korrekt gjort gällande att det inte framgår några uppgifter om antalet arbetade timmar, timlön eller månadslön i lönespecifikationerna. I arbetsgivarintyget som Försäkringskassan har haft tillgång till har dock angetts vad AA hade i månadslön.
Enligt förvaltningsrätten har det inte framkommit något som gör att det finns skäl att ifrågasätta att detta var hennes faktiska månadslön. Vid en beräkning av utbetald lön jämfört med timlön för det aktuella månaderna framgår att AA har arbetat cirka 52 timmar i april 2019 vilket motsvarar sjukskrivning på 75 procent med undantag för de sex första dagarna där hon endast var sjukskriven på 50 procent. Vid uträkning för maj 2019 framgår att hon har arbetat 40 timmar vilket motsvarar sjukskrivning på 75 procent i enlighet med det medicinska underlaget och hennes egen ansökan.
AAs arbetade timmar vid en beräkning av hennes timersättning jämfört med utbetald lön överensstämmer med både hennes ansökan och den sjukpenning som har betalats ut. Försäkringskassan har inte kommit in med något annat underlag som visar att AA skulle ha arbetat mer än vad som framgår av lönespecifikationerna.
Vid en sammantagen bedömning anser förvaltningsrätten därför att Försäkringskassan inte har bevisat med tillräcklig styrka att AA har fått sjukpenning med ett felaktigt belopp till följd av att hon lämnat felaktiga uppgifter, underlåtit att uppfylla sin anmälningsskyldighet eller att hon skäligen borde ha insett att hon fått för mycket ersättning.
I denna bedömning beaktas särskilt att en beräkning av arbetade timmar i enlighet med Försäkringskassans beslut skulle förutsätta att AAs tidigare arbetsgivare utan någon rimlig förklaring har kraftigt underkompenserat henne för utfört arbete. Överklagandet ska därför bifallas och Försäkringskassans beslut upphävas.
Kammarrätten i Jönköping
Yrkanden m.m.
Försäkringskassan yrkar att kammarrätten upphäver förvaltningsrättens dom och fastställer Försäkringskassans beslut. Till stöd för sin talan anför Försäkringskassan bl.a. följande. Då AAs chef har förklarat att hon inte har varit insatt i tidredovisningen, framstår det som svårt att förstå varför hon nu har ändrat sig i förhållande till vad som tidigare har intygats. De skriftliga intygen är detaljerade och bör ges stort bevisvärde. Åberopade lönebesked innehåller ingen uppgift om arbetade timmar.
AA motsätter sig ändring av förvaltningsrättens dom.
Skälen för kammarrättens avgörande
Kammarrätten gör samma bedömning som förvaltningsrätten.
Överklagandet ska därför avslås.
Kammarrätten noterar att AA inte är delgiven ett beslut av kammarrätten den 20 april 2023 varigenom hennes yrkande om muntlig förhandling avslagits och i vilket det anges att hon får tillfälle att inom tre veckor från det att hon fått del av beslutet skriftligen komma in med de ytterligare uppgifter hon önskar åberopa. Med hänsyn till utgången i målet har kammarrätten inte ansett att det funnits hinder mot att avgöra målet i befintligt skick.
—
Kammarrätten i Jönköping dom den 2023-08-11 i mål nr 658-23