Prop. 2016/17:171 En ny kommunallag – författningskommentarer

Innehåll

Författningskommentar

Förslaget till kommunallag

1 kap. Grunderna för den kommunala verksamheten

I inledningskapitlet regleras frågor om den kommunala indelningen och att kommuner och region sköter kommunala angelägenheter på demokratins och den kommunala självstyrelsens grund. Vidare regleras här medlemskap och rösträtt.

Kommuner och region

1 § Sverige är indelat i kommuner och region. Varje region omfattar ett län, om inte något annat är särskilt beslutat.

I paragrafen regleras att Sverige är uppdelat i kommuner och regioner. Paragrafen motsvarar i huvudsak 1 kap. 1 § första stycket samt 2 § KL (prop. 1990/91:117 s. 146 f.).

I 1 kap. 7 § regeringsformen anges att i riket finns kommuner på lokal och regional nivå. Första meningen i paragrafen anger att dessa kommuner ska benämnas kommuner respektive region. En kommun eller en region är en offentligrättslig juridisk person och begreppen avser såväl denna juridiska person som dess territorium. Av andra meningen framgår att varje region omfattar ett län, om inte något annat är särskilt beslutat. Förändringar av indelningen i kommuner och region sker genom särskilda beslut av regering och riksdag. Den nuvarande länsindelningen framgår – åtminstone indirekt – av regeringens tillkännagivande om länens indelning i kommuner (SFS 2007:229). Tillkännagivandet är inte normgivande utan anger endast hur Sveriges länsindelning ser ut vid en viss tidpunkt (prop. 2005/06:24 s. 5).

2 § Kommuner och region sköter på demokratins och den kommunala självstyrelsens grund de angelägenheter som anges i denna lag eller annan författning.

I paragrafen regleras att kommuner och regions verksamhet bedrivs på demokratins och den kommunala självstyrelsens grund och att de angelägenheter som ska skötas anges i kommunallagen eller annan författning. Paragrafen motsvarar 1 kap. 1 § andra stycket KL (prop. 1990/91:117 s. 146 och prop. 2001/02:80 s. 135 f.).

Principen om kommunal självstyrelse framgår av 14 kap. 2 § regeringsformen, se även prop. 2009/10:80 s. 201. Principen om kommunal självstyrelse avser hela den kommunala verksamheten, dvs. både den verksamhet som omfattas av kommunallagen och den som regleras av annan lagstiftning. Den kommunala självstyrelsen kan sägas vara en förutsättning för den kommunala demokratin. Kommunal demokrati förutsätter att det finns ett stort utrymme för kommuner och region att själva bl.a. utforma den politiska dagordningen. Demokratin är den viktigaste värdegrunden för kommunal självstyrelse. Grundidén bakom den kommunala självstyrelsen är en styrelse av folket, genom folket och för folket på den kommunala nivån.

I 1 kap. 1 och 2 §§ regeringsformen anges grunderna för utövandet av offentlig makt i Sverige.

Rätt att ta ut skatt och meddela föreskrifter

3 § Bestämmelser om att kommuner och region har rätt att ta ut skatt för skötseln av sina uppgifter och att meddela föreskrifter finns i regeringsformen.

I paragrafen finns hänvisningar till bestämmelser i regeringsformen. Paragrafen motsvarar i huvudsak 2 kap. 5 § KL (prop. 1990/91:117 s. 151). Övervägandena finns i avsnitt 14.2. Paragrafen har placerats i enlighet med Lagrådets förslag. De bestämmelser som avses är 8 kap. 2, 3, 9 och 10 §§ samt 14 kap. 4 § regeringsformen.

Röstberättigade medlemmar utser valda församlingar

4 § Beslutanderätten i kommuner och region utövas av valda församlingar (fullmäktige) som utses av röstberättigade medlemmar i allmänna val.

Beslut kan också fattas av andra kommunala organ i enlighet med vad som anges i denna lag eller annan författning.

I paragrafen markeras att kommuner och region är demokratiskt styrda organ. Paragrafen har utformats i enlighet med Lagrådets förslag.

Bestämmelsen är utformad med 14 kap. 1 § regeringsformen som förebild. Med vald församling enligt första stycket avses kommun- respektive regionsfullmäktige. Med beslutanderätt avses beslut av mera grundläggande natur eller av mera generell räckvidd. Att kommu- nala organ som exempelvis nämnder kan fatta andra typer av beslut framgår av andra stycket. Bestämmelsen reglerar inte kompetensfördelning mellan de kommunala organen.

Medlemskap

5 § Medlem av en kommun är den som är folkbokförd i kommunen, äger fast egendom i kommunen eller ska betala kommunalskatt där.

Medlem av en kommun är också en medborgare i någon av Europeiska unionens medlemsstater (unionsmedborgare) som är bosatt i kommunen men som, enligt 5 § andra stycket folkbokföringslagen (1991:481), inte ska folkbokföras där.

I paragrafen regleras vem som är medlem i en kommun. Paragrafens första stycke motsvarar 1 kap. 4 § KL (prop. 1990/91:117 s. 147 och prop. 2010/11:166 s. 238). Övervägandena finns i avsnitt 12.2.

Paragrafens första stycke anger att medlemskap i en kommun kan grundas på tre sätt, genom folkbokföring, innehav av fast egendom eller skyldighet att betala kommunalskatt. Bestämmelsen innebär att det är möjligt att vara medlem i fler än en kommun. Bestämmelser om vem som ska folkbokföras i en kommun finns i folkbokföringslagen (1991:481). Regleringen om att äganderätt till fast egendom grundar kommunmedlemskap innebär att också juridiska personer kan vara medlemmar av en kommun. Detta inkluderar staten, region eller andra kommuner. Om flera personer, fysiska eller juridiska, gemensamt äger en fastighet, är de samtliga medlemmar av den kommun där fastigheten är belägen. Bestämmelser om vem som ska betala kommunalskatt finns i inkomstskattelagen (1999:1229).

Enligt andra stycket ska sådana medborgare i andra EU-länder som är bosatta här i landet men som, på grund av att de åtnjuter full diplomatisk immunitet, enligt 5 § andra stycket folkbokföringslagen inte ska folkbokföras här i landet, ska vara medlem av kommunen. De utländska unionsmedborgare som bestämmelsen avser är sådana personer som innehar chefsbefattningar vid vissa internationella organ i Sverige och deras familjemedlemmar. Utsänd personal från andra EU-länder verksamma vid ambassader och karriärkonsulat i Sverige omfattas inte av 5 § andra stycket folkbokföringslagen och kan därför inte bli medlemmar med stöd av denna bestämmelse.

Medlemskapet behöver inte fastställas genom något särskilt beslut utan inträder automatiskt om någon av omständigheterna i paragrafen är uppfyllda. Med medlemskapet följer t.ex. enligt 2 kap. 3 § en rätt till likabehandling och ett förbud för kommuner och region att fatta retroaktiva beslut till nackdel för medlemmarna enligt 2 kap. 4 §. Vidare har medlemmar i enlighet med 13 kap. rätt att överklaga kommunala beslut och kan enligt 8 kap. 1 § ges rätt att lämna medborgarförslag.

6 § Medlem av ett region är den som är medlem av en kommun inom regionen.

I paragrafen regleras vem som är medlem i ett region. Paragrafen motsvarar 1 kap. 4 § andra stycket KL (prop. 1990/91:117 s. 147). Av paragrafen följer att de som är medlemmar i en kommun vars område ingår i ett regions område även är medlemmar i det regionen.

Rösträtt

7 § Rösträtt vid val av ledamöter och ersättare i kommunfullmäktige har den som är folkbokförd i kommunen, senast på valdagen fyller 18 år och

1. är svensk medborgare eller annan unionsmedborgare,

2. är medborgare i Island eller Norge, eller

3. varit folkbokförd i Sverige tre år i följd före valdagen.

Rösträtt vid val av ledamöter och ersättare i kommunfullmäktige har också en sådan unionsmedborgare som avses 5 § andra stycket.

Paragrafen reglerar vem som har rösträtt vid val av ledamöter och ersättare i kommunfullmäktige. Paragrafen motsvarar 4 kap. 2 § KL (prop. 1990/91:117 s. 165, prop. 1996/97:70 s. 252 och prop. 2013/14:37 s. 34). Fler bestämmelser om val finns i vallagen (2005:837). För kommunal rösträtt krävs att man är folkbokförd i kommunen och har fyllt 18 år senast på valdagen. Är man inte svensk medborgare, annan unionsmedborgare eller medborgare i Island eller Norge krävs utöver övriga rösträttsvillkor att man varit folkbokförd i Sverige tre år i följd på valdagen. Reglerna om rösträtt reglerar även valbarheten till kommunala förtroendeuppdrag, se 4 kap. 3 §.

Av andra stycket följer att rösträtten även omfattar sådana medborgare i andra EU-länder som är bosatta här i landet men som, på grund av att de åtnjuter full diplomatisk immunitet, enligt 5 § andra stycket folkbokföringslagen (1991:481) inte ska folkbokföras här i landet. De utländska unionsmedborgare som bestämmelsen avser är sådana personer som innehar chefsbefattningar vid vissa internationella institutioner i Sverige och deras familjemedlemmar. Utsänd personal från andra EU- länder verksamma vid ambassader och karriärkonsulat i Sverige omfattas inte av 5 § andra stycket folkbokföringslagen och har därför inte rösträtt med stöd av denna bestämmelse.

8 § Rösträtt vid val av ledamöter och ersättare i regionsfullmäktige har den som är röstberättigad vid val av ledamöter och ersättare i kommunfullmäktige i en kommun inom regionet.

Paragrafen reglerar vem som har rösträtt vid val av ledamöter och ersättare i regionsfullmäktige. Paragrafen motsvarar 4 kap. 3 § KL (prop. 1990/91:117 s. 165). Fler bestämmelser om val finns i vallagen (2005:837).

Av paragrafen följer att de som enligt 7 § har rösträtt vid val till kommunfullmäktige i en kommun vars område ingår i ett regions område även har rösträtt vid val av ledamöter och ersättare i regionsfullmäktige i det regionet.

9 § Frågor om rösträtt enligt 7 och 8 §§ avgörs på grundval av en röstlängd som upprättas före valet.

I paragrafen regleras att frågan om någon har rösträtt ska avgöras på grundval av en röstlängd som upprättas före valet. Paragrafen motsvarar 4 kap. 4 § KL (prop. 1990/91:117 s. 165).

Av paragrafen framgår att röstlängden har karaktär av ett exklusivt bevismedel vid avgörandet av frågan om rösträtt föreligger. Paragrafen har sin motsvarighet avseende val till riksdagen i 3 kap. 4 § tredje stycket regeringsformen (prop. 1973:90 s. 247). Bestämmelser om upprättande av röstlängd finns i vallagen (2005:837).

Ändringar i Sveriges indelning i kommuner och region

10 § Bestämmelser om indelningsändringar finns i lagen (1979:411) om ändringar i Sveriges indelning i kommuner och region.

I paragrafen finns en hänvisning till bestämmelserna om indelningsändringar i lagen (1979:411) om ändringar i Sveriges indelning i kommuner och region. I denna lag regleras förutsättningarna för förändringar i indelningen. Paragrafen motsvarar 1 kap. 3 § första stycket KL (prop. 1990/91:117 s. 147).