Kammarrätten om avsaknaden av objektiva fynd

Innehåll

Yrkanden

Den försäkrade yrkar att förvaltningsrättens dom ska ogillas och framför att läkarintygen skall ges ett högre bevisvärde än vad de fått vid tidigare beslut.

Försäkringskassan anför att de medicinska underlagen saknar uppgifter om graden och omfattningen av besvären. Uppgifterna i intygen baseras till stor del på AA:s egna uppgifter och den sjukskrivande läkarens egna värderingar och allmänna uttalanden.

Kammarrättens bedömning

Kammarrätten konstaterar att det i underlagen framgår att AA har diagnosticerats med ME/CFS efter en utredning på en specialistklinik. Både överläkare och specialist deltog i bedömningen med slutsatsen att den försäkrade uppvisar en för ME/CFS typisk symptombild. ME/CFS är en symptom- eller kriteriediagnos och enbart det faktum att det saknas objektiva fynd ej är avgörande.

Vidare konstateras att den övriga symptombilden och hur den inskränker AA:s arbetsförmåga beskrivs utförligt i de medicinska underlagen, även om beskrivningarna till stor del bygger på AA:s egna uppgifter. Symptombilden stämmer väl överens med vad som är känt om ME/CFS och den bedömningen har gjorts av två läkare. Det har inte, enligt kammarrättens mening, kommit fram skäl att ifrågasätta intygsskrivande läkarens slutsatser om den försäkrades funktions- och aktivitetsnedsättning till följd av sjukdomen och inte heller hens egen beskrivning av sina svårigheter.