Förvaltningsrätten i Göteborg
Det överklagade beslutet
Nämnden avslog AAs ansökan om ekonomiskt bistånd för februari 2024 med i huvudsak följande motivering. AA har vid flera tillfällen fått information om att hon behöver ansöka om omvårdnadsbidrag för sina barn. Hon lämnade in en ansökan som kom att avvisas på grund av att läkarutlåtande inte inkommit. Hon fick under hösten 2023 återkommande information om att hon behövde lämna in en ny ansökan om omvårdnadsbidrag till Försäkringskassan samt att det var viktigt att hon kontaktade vården för att få ett läkarutlåtande.
Efter att hon lämnat in en ny ansökan om framkommer det att hennes ansökan om omvårdnadsbidrag åter igen avvisats. Då hon inte har lämnat in de uppgifter som Försäkringskassan efterfrågat i samband med ansökan om omvårdnadsbidrag har ansökan avvisats. Hon bedöms därmed inte ha gjort vad hon kan för att bidra till sin egen försörjning.
Yrkanden
AA yrkar att hon ska få sökt bistånd och anför i huvudsak följande. Hon har inte fått någon förvarning om att hela hennes ansökan hängde på att hon sökt omvårdnadsbidrag. Hon har haft fullt fokus på att, tillsammans med boendestödjare, försöka avvärja en avhysning och hitta lösning med hyresvärden och inkasso.
Anledningen till att hon ansöker om ekonomiskt bistånd är att hon är sjukskriven, bland annat för utmattning och depression, och har dessutom varit mitt uppe i en ADHD-utredning. En stor del av hennes sjukdomsbild är att hon glömmer saker och missar detaljer. Hon har nu ansökt om omvårdnadsbidrag på nytt och då kompletterat med läkarutlåtande. Hon borde därför få bistånd till i vart fall hyra och el.
Skälen för förvaltningsrättens avgörande
Tillämpliga bestämmelser
Den enskilde måste utnyttja alla de möjligheter till egen försörjning som normalt finns innan hon kan få rätt till bistånd (4 kap. 1 § SoL). Om den enskilde genom socialförsäkringsförmåner och andra ersättningar helt eller delvis kan tillgodose sitt behov, bör socialnämnden hänvisa honom eller henne till att ansöka om dessa. Sådana förmåner och ersättningar kan vara till exempel bostadsbidrag, underhållsstöd, sjukpenning, föräldrapenning, äldreförsörjningsstöd, aktivitetsstöd och sjuk- eller aktivitetsersättning.
Ovanstående bör dock inte tillämpas undantagslöst (Socialstyrelsens allmänna råd, SOSFS 2013:1, s. 17). Omvårdnadsbidraget infördes den 1 januari 2019 och ersatte det tidigare vårdbidraget. Genom denna reform delades vårdbidraget upp i en del som avser omvårdnad och tillsyn och en del som avser merkostnader. Bidrag till merkostnader för föräldrar till barn med funktionsnedsättning kom därmed att bli en egen förmån som regleras särskilt (merkostnadsersättning).
En förälder har rätt till omvårdnadsbidrag för ett försäkrat barn, om barnet på grund av funktionsnedsättning kan antas vara i behov av omvårdnad och tillsyn under minst sex månader (22 kap. 3 § SFB). Omvårdnadsbidrag kan beviljas på någon av fyra nivåer. Avgörande för på vilken nivå bidrag ska lämnas är omfattningen av barnets behov av omvårdnad och tillsyn.
Förvaltningsrättens bedömning
Förvaltningsrätten konstaterar att den enskilde ska söka uttömma alla andra möjligheter till egen försörjning innan ekonomiskt bistånd kan bli aktuellt. Att ställa krav på att söka olika ersättningar från exempelvis Försäkringskassan är därför befogat. Emellertid anser förvaltningsrätten att omvårdnadsbidrag är en särskild form av bidrag, som syftar till att förbättra förälderns ekonomiska förutsättningar att tillgodose det behov av omvårdnad och tillsyn som barnet har till följd av funktionsnedsättningen.
Bidraget är således inte avsett att, som regel, ersätta inkomstförlust eller täcka allmänna kostnader, så som exempelvis bostadsbidrag och de övriga ersättningar som räknas upp i Socialstyrelsens allmänna råd är. Förvaltningsrätten bedömer därmed att omvårdnadsbidrag inte per automatik är ett sådant bidrag som typiskt sett ska räknas med som en inkomst vid beräkningen av biståndets storlek.
Förvaltningsrätten noterar härvid att det i praxis slagits fast att handikappersättning som utgår med ett schablonbelopp ska beaktas vid bedömningen av om den enskilde själv kan tillgodose sina behov (HFD 2017 ref. 23). Det anges visserligen i Socialstyrelsens handbok, avsnitt 12.4.1, att omvårdnadsbidrag ska räknas med vid beräkningen av biståndets storlek. Det saknas emellertid hänvisning till praxis i den delen (där hänvisas till RÅ 85 2:13, RÅ 1988 ref 120 och RÅ 84 2:76 som rör flerbarnstillägg, föräldrapenning och bidragsförskott).
Huruvida en person faktiskt har rätt till omvårdnadsbidrag och bidragets storlek avgörs utifrån en individuell bedömning av barnets behov av omvårdnad och tillsyn (HFD 2022 ref. 54). Förvaltningsrätten konstaterar därmed att det inte är helt klarlagt i praxis att omvårdnadsbidrag generellt sett ska räknas med vid biståndsbedömningen. Det står dessutom inte klart att AA skulle ha rätt till sådant bidrag. Således kan inte heller rätten till bistånd vara avhängigt att sådant bidrag söks.
Den omständigheten att AA inte har ansökt om omvårdnadsbidrag medför därmed enligt förvaltningsrättens bedömning inte att hon inte har gjort vad hon kunnat för att bidra till sin egen försörjning. Nämnden har därför inte haft fog för att avslå hennes ansökan om ekonomiskt bistånd för februari 2024 på den grunden. Nämndens beslut ska därmed upphävas och målet ska återförvisas för att nämnden på nytt ska utreda hennes behov av ekonomiskt bistånd för den aktuella perioden.
Kammarrätten i Göteborg
Yrkanden
Socialnämnden yrkar att kammarrätten ska upphäva förvaltningsrättens dom. Till grund för det anför nämnden i huvudsak följande. Vid bedömningen av rätten till bistånd ska nämnden utreda om den sökande kan tillgodose sitt behov genom egna inkomster. Det är därmed skäligt att ställa krav på att den sökande ansöker om de ersättningar som denne kan ha rätt till.
Av Socialstyrelsens handbok om ekonomiskt bistånd framgår att omvårdnadsbidrag är en ersättning som i sin helhet reducerar rätten till bistånd. Genom att inte fullfölja ansökan om omvårdnadsbidrag har AA inte uttömt sina möjligheter att tillgodose sina behov på andra sätt än genom försörjningsstöd. Hon har därmed inte rätt till ekonomiskt bistånd.
AA anser att överklagandet ska avslås och anför i huvudsak följande. Hon har gjort allt hon kunnat för att försörja sig på egen hand. Nämnden har därför inte haft fog för att avslå hennes ansökan om ekonomiskt bistånd på grund av att hon gjorde ett misstag i samband med ansökan om omvårdnadsbidrag.
Hennes sons funktionsnedsättning innebär en ökad belastning på henne, vilket påverkar hennes hälsa och hennes förmåga vid myndighetskontakter. Härutöver borde nämnden, vid bedömningen av hennes rätt till bistånd, ha beaktat att avslagsbeslutet hade kunnat innebära att hon blivit avhyst. Till stöd för överklagandet ger AA bland annat in läkarintyg.
Skälen för kammarrättens avgörande
Frågan i målet är om nämnden har haft fog för att avslå AAs ansökan om ekonomiskt bistånd för februari 2024 utifrån att hon inte fullföljt sin ansökan om omvårdnadsbidrag hos Försäkringskassan.
Ekonomiskt bistånd utgör det yttersta skyddsnätet och ska träda in när försörjningsproblem inte kan tillgodoses på annat sätt. I det ligger att den enskilde måste utnyttja de möjligheter som står denne till buds för att på annat sätt än genom försörjningsstöd ordna sin försörjning. Det kan till exempel vara genom arbete eller genom att den enskilde söker andra typer av bidrag än försörjningsstöd (prop. 2000/01:80 s. 93 f.).
Av utredningen i målet framgår att AA fått information från nämnden om att hon måste ansöka om omvårdnadsbidrag för att på så sätt försöka bidra till sin försörjning. Vidare framgår att AA gjort en sådan ansökan men att den avvisats av Försäkringskassan eftersom hon inte bifogat ett läkarutlåtande.
Av förarbetena till reglerna om omvårdnadsbidrag framgår att syftet med detta bidrag är att förbättra en förälders ekonomiska förutsättningar att tillgodose ett barns behov av omvårdnad och tillsyn till följd av barnets funktionsnedsättning (prop. 2017/18:190 s. 66 f). Utöver omvårdnadsbidrag kan en förälder till ett barn med funktionsnedsättning ha rätt till merkostnadsersättning, vilket är en socialförsäkringsförmån som avser att ersätta kostnader som uppkommer till följd av funktionsnedsättningen (jfr 50 kap. 2 och 5 §§ socialförsäkringsbalken).
Mot bakgrund av att ekonomiskt bistånd utgör det yttersta skyddsnätet och endast ska beviljas när den enskilde inte kan ordna sin försörjning på annat sätt ska omvårdnadsbidrag, som inte är en regelrätt ersättning till följd av merkostnader på grund av ett barns funktionsnedsättning, betraktas som en tillgång vid bedömningen av rätten till ekonomiskt bistånd (jfr HFD 2017 ref. 23).
AA har ett eget ansvar att ansöka om de socialförsäkringsförmåner som hon kan ha rätt till. Genom att inte komplettera sin ansökan om omvårdnadsbidrag med läkarutlåtande har hon, genom sitt eget agerande, gått miste om en möjlig inkomst. Mot bakgrund av det anser rätten att omständigheterna varit sådana att nämnden haft fog för att avslå AAs ansökan om ekonomiskt bistånd för februari 2024.
Det här även med beaktande av vad AA anfört om bakgrunden till att hon inte kompletterade ansökningen. Det har inte framkommit att AA genom nämndens avslagsbeslut försattes i en sådan nödsituation som innebar att det åvilade nämnden att tillgodose hennes behov inom ramen för nämndens yttersta ansvar enligt socialtjänstlagen. Överklagandet ska därför bifallas och nämndens beslut fastställas.
—
Kammarrätten i Göteborg dom den 2024-10-25 i mål nr 2363-24.