Kammarrätten bifaller nämndens överklagande i mål om ekonomiskt bistånd till elskulder

Kammarrätten bifaller socialnämndens överklagande och fastställer beslutet att avslå en ansökan om ekonomiskt bistånd till betalning av elskulder. Enligt kammarrätten har nämnden haft grund för sitt beslut, och det finns därför inte rätt till bistånd i detta fall.

Innehåll

Förvaltningsrätten i Stockholm

Socialnämnden beslutade att avslå AA:s ansökan om ekonomiskt bistånd för betalning av en elskuld för augusti 2024. Som skäl för beslutet angavs att AA inte medverkat till utredningens slutförande och inte själv bidragit till att avhjälpa skulden med egna inkomster.

AA yrkar att hon ska beviljas sökt bistånd och för fram att skulden har uppstått på grund av hennes psykiska ohälsa och två missade elräkningar. Hon har inte kunnat använda normöverskottet för att betala en del av skulden på grund av att hon inte har kvar dessa till följd av ett pågående missbruk.

Nämnden vidhåller sitt beslut och tillägger att normberäkning för augusti och september 2024 visar att AA har ett normöverskott. Nämnden har informerat henne om att hon måste betala en del av skulden själv samt redovisa detta för att nämnden ska kunna hjälpa henne med resten av skulden. I kontakt med henne har hon uppgett att hon inte kommer att göra detta. Hon medverkar inte till utredningen och hon bidrar inte själv till att avhjälpa skulden med sina egna inkomster.

Skälen för avgörandet

Utgångspunkter i målet

Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt har enligt 4 kap. 1 § socialtjänstlagen (2001:453) rätt till bistånd för sin försörjning och för sin livsföring i övrigt. Den enskilde ska genom biståndet tillförsäkras en skälig levnadsnivå. Försörjningsstöd är ett yttersta skyddsnät vilket bland annat innebär att den enskilde måste utnyttja alla de möjligheterna om normalt står honom eller henne till buds för att försörja sig själv (prop. 2000/01:80 s. 93 f.).

Ekonomiskt bistånd till betalning av skulder har i praxis bedömts mycket restriktivt (se till exempel rättsfallen RÅ 1992 ref. 16 och RÅ 1991 not 360). Av Socialstyrelsens allmänna råd (SOSFS 2013:1) om ekonomiskt bistånd framgår att socialnämnden efter en individuell prövning bör ge ekonomiskt bistånd till skulder om det kan få allvarliga sociala konsekvenser för den enskilde när en skuld som gäller till exempel boendekostnader eller hushållsel inte betalas. Socialnämnden bör ge ekonomiskt bistånd även till en skuld som uppstått under sådan tid då den enskilde inte har haft bistånd till kostnaden, men hade fått bistånd om han eller hon hade ansökt om detta.

Förvaltningsrättens bedömning

Av utredningen framgår att AA har tidigare varit självförsörjande genom lön. Hon har varit aktuell hos nämnden sedan slutet av mars 2024 då hon ansökt om och beviljats ekonomiskt bistånd för hyresskuld och matpengar för april 2024. Hon uppbär inkomst i form av sjukpenning. Enligt handläggare på nämnden följer hon sin planering där.

Hon har skickat in en ansökan om ekonomiskt bistånd för en elskuld. Elen har samma dag har stängts av på grund av denna skuld. Av bankutdrag framgår att hon inte hade några pengar på sitt konto den aktuella dagen. Nämnden har haft kontakt med elbolaget som informerat om att skulden avser obetalade fakturor från februari, mars och maj 2024 men att hon även har obetalade fakturor hos inkassobolag för skulder från 2016 och 2021 samt att elen inte kommer att kopplas på förrän hela summan är betalad.

Förvaltningsrätten konstaterar att bistånd som huvudregel inte utgår för att betala skulder. AA var dock vid tidpunkten för nämndens beslut utan el, vilket närmast kan jämföras med en nödsituation (jfr Kammarrätten i Göteborgs dom den 1 september 2015 i mål nr 1510-14). Visserligen framgår av utredningen i målet att AA har haft inkomst i form av lön och sjukpenning i juli 2024 samt sjukpenning i augusti 2024. Hon har dock inte haft några pengar på sitt konto den aktuella dagen. Nämnden menar att med tanke på hennes inkomster bör hon kunna betala del av skulden själv men att hon har prioriterat annat. En kommun kan dock inte neka bistånd enbart på den grunden att den enskilde förorsakat en nödsituation själv (jfr RÅ 1995 ref. 56).

Det har inte framkommit att AA:s behov av el kan tillgodoses på annat sätt. Av utredningen framgår att hon får insatser och som hon följer planeringen för. Av den utredning som kommit fram i målet får det antas att hon har gjort vad hon kan och att hon saknar möjligheter att själv betala skulden.

Även med beaktande av den restriktiva syn på betalning av skulder genom socialnämndens försorg som framgår av praxis och som kommer till uttryck i Socialstyrelsens allmänna råd anser förvaltningsrätten att skulden medför allvarliga sociala konsekvenser för samt att den enda möjligheten för henne att uppnå skälig levnadsnivå är att hon beviljas det sökta biståndet för skulden.

Kammarätten i Stockholm

Yrkanden med mera

Socialnämnden yrkar att nämndens beslut ska fastställas och för fram att AA inte har medverkat till utredningens slutförande och har därmed inte följt sin planering. Hon har inte heller gjort vad hon har kunnat för att avhjälpa situationen genom att betala en del av elskulden med sin inkomst. AA befann sig inte i en nödsituation vid tidpunkten för ansökan eftersom hon hade pengar till sitt förfogande.

Hennes saldo vid ansökningstillfället den 5 augusti 2024 är av mindre betydelse, eftersom hon den 25 juli 2024 hade ett saldo om 25 304 kronor och swishade 20 911 kronor till sin dotter. Vidare har det under utredningens gång kommit fram att hon väntade ytterligare inkomster från Försäkringskassan, vilka hon inte använde till reglering av elskulden.

AA anser att överklagandet ska avslås och för fram att elen stängdes av i hennes lägenhet och hon gjorde en nödansökan om bistånd till elskulden. I samband med det lämnade hon in de handlingar som behövs. Hon var villig att själv betala 5 000 kronor som överenskommet, men fick ändå nej. Hon följer sin planering och samarbetar med nämnden.

Skälen för kammarrättens avgörande

Frågan i målet är om AA har rätt till ekonomiskt bistånd till betalning av elskulder om 29 843 kronor. Av utredningen framgår att en kort tid innan elen i lägenheten stängdes av förde hon över 20 911 kronor till sin dotter. Dessutom väntade hon under nämndens utredning på en insättning om ca 25 000 kronor från Försäkringskassan.

Den 30 augusti 2024 uppgav att hon inte skulle använda inkomsten från Försäkringskassan för att betala skulderna, att hon redan hade använt pengarna till att betala andra utgifter och att hon trots begäran inte skulle lämna in ett nytt kontoutdrag.

Förvaltningsrätten har hänvisat till rättsfallet RÅ 1995 ref. 56 och konstaterat att en person inte kan nekas ekonomiskt bistånd enbart på den grunden att den enskilde förorsakat en nödsituation själv. Avgörandet gällde dock en ansökan om ekonomiskt bistånd i form av matpengar och inte för betalning av skulder. Omständigheterna är enligt kammarrättens mening därför inte jämförbara med vad som är aktuellt i detta mål.

I stället gäller som utgångspunkt en allmän skyldighet att planera sin ekonomi så att behovet av ekonomiskt bistånd så långt möjligt undviks (se bland annat HFD 2017 ref. 51). Som förvaltningsrätten har konstaterat bedöms bistånd till betalning av skulder restriktivt.

AA har löpande haft relativt höga inkomster men har inte använt dessa för att betala sina elskulder. Vidare har hon inte lämnat in nya kontoutdrag och har därmed inte medverkat till utredningens slutförande. Med hänsyn till detta anser kammarrätten att nämnden har haft grund för beslutet att avslå AA:s ansökan om bistånd. Överklagandet ska därför bifallas.

Kammarrätten i Stockholm dom den 2025-04-25 i mål nr 212-25.