Förvaltningsrätten i Luleå
Bakgrund och yrkanden m.m.
Försäkringskassan beslutade att inte ändra tidigare beslut att en kvinna endast har rätt till halv sjukpenning för en viss period. Kvinnan överklagar beslutet och yrkar att hon ska beviljas sökt hel sjukpenning för aktuell period. Försäkringskassan anser att överklagandet ska avslås.
Vad parterna framför
Kvinnan framför
Försäkringskassan har i det överklagade beslutet inte redogjort för hur man ser på det medicinska underlaget i ärendet annat än att man inte ifrågasätter att hon har de besvär som anges. Försäkringskassan har tidigare bedömt att hennes besvär medfört helt nedsatt arbetsförmåga och har betalats ut till den 2 april 2019. Försäkringskassans skäl till avslaget är således enbart att man menar att de insatser i form av tillsyn, vägledning, stöd och påminnelser som medfört att hon har beviljats halvt vårdbidrag för sin dotter kan jämställas med de krav som ställs i ett normalt förekommande arbete.
Att sjukpenning inte ska minskas till följd av ett beviljat vårdbidrag får stöd av att regeringen i prop. 2007/08:124 s. 52 har uttalat att ersättningsnivån vid vårdbidrag är beroende av tillsynsbehovet och inte av inkomstbortfallet och att regeringen därför anser att vårdbidraget inte ska reducera en beviljad sjukersättning. Även samma sak torde gälla vid sjukpenning eftersom sjukpenning, i likhet med sjukersättning, är en inkomstbortfallsförsäkring.
Att den typen av insatser som hon gör för sitt barn inte kan jämställas med ett normalt förekommande arbete får också stöd av Kammarrätten i Göteborgs dom i mål 2775—2776-19. I målet var fråga om i stort sett samma insatser som i hennes fall. Kammarrätten skriver i domen att de insatser i form av tillsyn, påminnelser, stöd och vägledning som hade motiverat att den försäkrade hade beviljats halvt vårdbidrag för sitt barn inte medförde att en annan bedömning av arbetsförmågan skulle göras eftersom insatserna, enligt kammarrättens mening inte visar att den försäkrade har haft en arbetsförmåga som skulle kunna ha utnyttjats för förvärvsarbete.
Sammanfattningsvis anser hon att hennes arbetsförmåga har varit helt nedsatt under den aktuella perioden. Den tillsyn hon utför för sitt barn kan inte påverka bedömningen av arbetsförmågan eftersom denna insats inte påvisar en arbetsförmåga som skulle kunna ha utnyttjats i förvärvsarbete.
Försäkringskassan framför
Av överklagandet framkommer inga nya medicinska eller andra uppgifter som medför att Försäkringskassan ändrar sin uppfattning. Kvinnan har beviljats halvt vårdbidrag och det förhållandet att hon tidigare beviljats hel sjukpenning påverkar inte bedömning nu aktuellt mål då de faktiska omständigheterna förändrats.
Den proposition som hänvisas till (prop. 2007/08:124 s. 52) gäller reduceringsinkomst vid sjukersättning, dvs vilka inkomster som ska medföra att ersättningsnivån i form av kronor minskas. Detta för att undvika att över/dubbelkompensation ska utgå. Detta avser dock inte en justering av omfattningen av sjukersättningen som sådan, dvs. vad gäller omfattningen en fjärdedel till hel och ger inte ledning i hur olika förmåner ska anses påverka bedömningen av arbetsförmågans nedsättning.
Det kammarrättsavgörande som hänvisas till (Kammarrätten i Göteborgs mål nr 2775—2776-19) tar huvudsakligen sikte på bedömningen av arbetsförmågan ur ett rent medicinskt perspektiv för den enskilda individen. Kammarrätten har endast som slutkommentar att insatserna som utförs för barnet inte förändrar bedömningen. Det finns inget närmare resonemang kring värdet av vården/tillsynen av barn och hur detta ska beaktas i bedömningen av arbetsförmågan generellt sett. Kammarrättens dom kan därför inte tillmätas något större prejudicerande värde i detta hänseende.
Vad kvinnan genmäler
Försäkringskassan framför att den hänvisade propositionen inte hanterar frågan om omfattningen av sjukersättning utan enbart vilka inkomster som ska innebära att ersättningsnivån minskas. Detta stämmer i och för sig. Dock skulle en sådana bestämmelser om reduceringsinkomst som behandlas i propositionen inte behövas om ett beviljat vårdbidrag skulle medföra att omfattningen av sjukersättningen skulle minskas. Det torde innebära att ett beviljat vårdbidrag som huvudregel inte ska påverka bedömningen av arbetsförmågan.
Försäkringskassans svar
Försäkringskassan anför vidare att Kammarrätten i Göteborg i anförd dom inte innehåller något generellt resonemang kring hur man ska beakta värdet av vården/tillsynen av barn vid bedömningen av arbetsförmågan. Det är emellertid inte heller detta som hon har anfört. Hon har i stället gjort gällande att kammarrätten har bedömt att den insatser som vårdbidraget hade beviljats för inte visade att den försäkrade hade någon arbetsförmåga som skulle kunna utnyttjas för förvärvsarbete och att detta är relevant eftersom det var fråga om samma insatser som hon har beviljats vårdbidrag för.
De insatser som hon har beviljats vårdbidrag för kan således inte, såsom Försäkringskassan har gjort, tas till intäkt för att arbetsförmåga föreligger. Eftersom Försäkringskassan har avslagit ansökan om sjukpenning enbart på den grunden att de insatser som vårdbidraget beviljats för visar en arbetsförmåga har således grunden för avslagit fallit. Såsom tidigare påtalats har Försäkringskassan inte haft några invändningar mot att det medicinska underlaget påvisar en helt nedsatt arbetsförmåga, tvärtom har hel sjukpenning beviljats på grund av besvären tidigare.
Skälen för avgörandet
Frågan i målet är om kvinnans arbetsförmåga var nedsatt, utöver beviljad halv sjukpenning, på grund av sjukdom under i målet aktuell period (27 kap. 2 § SFB).
Hon är arbetslös. Hennes arbetsförmåga ska därför bedömas i förhållande till sådant förvärvsarbete som är normalt förekommande på arbetsmarknaden, dvs. ett arbete som innebär krav på normal prestation där ringa eller ingen anpassning kan väntas förekomma (HFD 2018 ref. 51 och prop. 2007/08:136 s. 59 och 67).
Såvitt avser vårdbidraget så kan konstateras att själva beslutet om vårdbidrag inte enligt praxis omedelbart kan läggas till grund för bedömningen av arbetsförmågan. Det avgörande är inte det faktum att bidrag utgått utan de arbetsinsatser som motiverar bidraget. Om dessa inte har sådan omfattning att de är att jämställa med förvärvsarbete eller visar att den försäkrade har en arbetsförmåga som skulle kunna nyttjas, ska i sammanhanget bortses från att de ersatts genom bidrag (RÅ 2001 ref. 52 och RÅ 2002 ref. 11).
Av den medicinska utredningen framgår att behandlande läkare har bedömt att hennes förmåga att arbeta är helt nedsatt i alla arbeten under den aktuella perioden på grund av kronisk behandlingsresistent smärta, cervikalgi och ångesttillstånd (ospecificerad). Det beskrivs omfattande aktivitetsbegränsningar i hela hennes livsföring, bl.a. svårigheter med ADL. Hon uppges själv kunna ta sig upp ur sängen och även klara kortare promenader men i övrigt beskrivs stora svårigheter av såväl fysiska som kognitiv art. Som ovan anförts är det även klarlagt att hon beviljats halvt vårdbidrag för tillsyn av en dotter. Den hjälp dottern behöver är bl.a. ständig tillsyn, hjälp med ADL, hjälp med att hantera socialt samspel innefattande tillsyn både inomhus som utomhus.
Vid en samlad bedömning av det medicinska underlaget och vad som framkommit om de arbetsinsatser hon ändå klarar att utföra, anser förvaltningsrätten att utredningen inte ger stöd för att hennes arbetsförmåga var nedsatt i sådan grad att hon har rätt till mer sjukpenning än vad hon redan beviljats. Överklagandet ska följaktligen avslås.
Kammarrätten i Sundsvall
Yrkanden m.m.
Kvinnan yrkar att hon ska beviljas hel sjukpenning för perioden. Försäkringskassan anser att överklagandet ska avslås.
Vad parterna anför i kammarrätten
Kvinnan anför
Kvinnan anför att Försäkringskassan under tidigare perioder beviljat henne hel sjukpenning på grund av samma besvär och begränsningar som hon haft under den nu aktuella perioden. Som enda skäl för en annan bedömning avseende aktuell period har Försäkringskassan anfört att de insatser som hon har beviljats vårdbidrag för visar att halv arbetsförmåga finns. De insatser som hon har beviljats vårdbidrag för kan inte anses påvisa arbetsförmåga i ett normalt förekommande arbete.
Insatserna innebär inga fysiska moment utan består av tillsyn samt stöd med att skapa struktur i vardagen och att fokusera på en uppgift. Förvaltningsrätten har i domen angett att insatserna också består av hjälp med aktiviteter i dagliga livet, ADL, men av beslutet om vårdbidrag framgår att det handlar om att påminna och stötta i vissa delar av dessa aktiviteter. Förvaltningsrätten likställer den vård och tillsyn som hon har utövat gentemot sitt barn med en arbetsinsats, utan att redovisa vilka moment som ska anses utgöra en arbetsinsats.
Försäkringskassan anför
Vårdbidrag har beviljats för dotterns behov av ständig tillsyn och förklaringar, stöd och hjälp med att skapa struktur i vardagen, tydliga och upprepade instruktioner för att ta sig igenom olika uppgifter samt stöd vid igångsättningssvårigheter. Dottern vill att en vuxen ska sitta med henne vid alla aktiviteter för annars gör hon dem inte. Hon behöver påminnas och stöttas i vardagliga moment som bl.a. innefattar hygien, på- och avklädning samt måltider. Hon är mycket selektiv med maten och måste drivas på för att få i sig tillräckligt med mat. Detta innebär att kvinnan ständigt utför stödinsatser och övervakar sin dotter.
Försäkringskassan har inte tolkat förvaltningsrättens dom så att rätten utgått från att hjälp med ADL innefattar fysisk hjälp. Särskilt inte då Försäkringskassan till sitt svar bilagt beslutet om vårdbidrag, av vilket framgår att det är fråga om stöttning och påminnelser i vardagliga moment. Kvinnans insatser avseende dotterns ökade behov av vård och omsorg är omfattande och mentalt krävande och kan jämställas med ett arbete som normalt förekommer på arbetsmarknaden.
Skälen för kammarrättens avgörande
Kvinnan har för perioden beviljats halv sjukpenning av Försäkringskassan. Frågan i målet är om hennes arbetsförmåga har varit nedsatt i sådan omfattning att hon har rätt till ytterligare sjukpenning för perioden.
I läkarintyg beskrivs hennes sjukdomsbesvär och aktivitetsbegränsningar samt görs bedömningen att hon inte kan stå till arbetsmarknadens förfogande i något förekommande arbete. Som förvaltningsrätten konstaterat beskrivs omfattande aktivitetsbegränsningar i hela hennes livsföring, med svårigheter av både fysisk och kognitiv art. Försäkringskassan har i omprövningsbeslutet hänvisat till beslutet om vårdbidrag och underlaget till det beslutet.
Försäkringskassan har angett att myndigheten inte ifrågasätter kvinnans besvär men eftersom hon utför den extra tillsynen på halvtid bedöms hon klara av att utföra ett normalt förekommande arbete i samma omfattning.
Frågan är då om de insatser som kvinnan utfört för sin dotter ska påverka hennes rätt till sjukpenning. Att en person beviljats bidrag för vård av barn kan inte omedelbart läggas till grund för en bedömning av arbetsförmågan. Vid bedömningen är det i stället av avgörande betydelse om insatserna har haft en sådan omfattning att de bör jämställas med förvärvsarbete eller visar att den försäkrade har haft en arbetsförmåga som skulle ha kunnat utnyttjas för förvärvsarbete (rättsfallen RÅ 2001 ref. 52 och RÅ 2002 ref. 11).
Enligt kammarrättens mening kan inte de insatser som hon utfört i förhållande till dottern jämställas med förvärvsarbete och de kan inte heller anses visa att hon haft en arbetsförmåga som skulle ha kunnat användas i ett sådant arbete.
Mot denna bakgrund anser kammarrätten att hon har gjort sannolikt att hennes arbetsförmåga varit helt nedsatt p.g.a. sjukdom under perioden i förhållande till sådant förvärvsarbete som är normalt förekommande på arbetsmarknaden. Hon ska därför beviljas hel sjukpenning.