Södertörns tingsrätt
Yrkanden
Åklagaren har begärt att AA ska dömas enligt 2 § bidragsbrottslagen (2007:612). Åklagaren har angett följande gärningsbeskrivning. AA har till Unionens arbetslöshetskassa lämnat oriktiga uppgifter i ansökan om arbetslöshetsersättning genom att underlåta att uppge att han erhållit ersättning i form av avgångsvederlag från sin tidigare arbetsgivare under samma period som han ansökt om arbetslöshetsersättning. AA orsakade genom det fara för att arbetslöshetsersättning felaktigt skulle betalas ut till honom med sammanlagt 32 000 kronor, vilket också kom att ske. AA begick gärningen med uppsåt.
Ansvarsyrkande i andra hand
Vårdslöst bidragsbrott
AA har i vart fall begått gärningarna av grov oaktsamhet.
Inställning
Till polisen har AA uppgett följande.
Vad kan du själv berätta om anledningen till brottsmisstanken?
Vad kan jag själv berätta om anledningen till brottsmisstanken? Ja, det bygger på att för, vad är det, ett och ett halvt år sedan när man ska berätta fritt. Så var jag på en arbetsplats och där… Så avslutade jag den anställningen och med den anställningen så utgick det, jag fick liksom lön för att inte jobba. Och vid det tillfället, så att jag blev arbetslös och då var det liksom unionens A-kassa.
Då gjorde jag en ansökan där online, där man ju fyller i. Där är det ju då en fråga kring avgångsvederlag. Där och då så kopplade jag det som lön. Det pratades på liksom bolaget som ett paket. Men jag gjorde inte den kopplingen, vilket jag liksom förstår nu att det blir liksom fel. Så att jag klickade inte i det. Och tänkte inte mer på det.
Sen när Unionen bad mig att skicka in mer dokumentation, typ arbetsgivarintyget, så gjorde jag det. Och där står det ju här med, vad heter det, Severance pay. Och det är väl då jag tänker att de sa, nej men det här går ju inte ihop. Och då startade de en utredning och så blev jag, ja… uteslutad då från dem. Och ja, här är ju en del.
Vet du varför man får A-kassa?
Ja, jag tänker väl att det är en funktion som vi har i Sveriges, för att liksom stödja om man inte är vid arbete.
Och vet du vad det är för regler som gäller när man erhåller avgångsvederlag?
Det kan jag inte svara så här, nej. Nej. Jag kan inte de reglerna helt direkt.
Gjorde du någonting för att ta reda på hur reglerna runt avgångsvederlag fungerar?
Nej.
Jag ska i det här också visa dig en bild. Här står det (… [företagsnamn här utelämnat]) om avgångsvederlaget som du har fått. Här kommer ju det, Severance Pay på punkt 4.1 där att det går ut 83 000kr. Bara för att visa då att det är den informationen Unionen tagit del av. Så, stämmer de här uppgifterna om att arbetsgivaren har betalat ut till dig de här 83 000 kronorna?
Ja, det stämmer.
Ja. Och hur kommer det sig då att du inte meddelade A-kassan att du erhållit det här avgångsvederlaget som då betraktas som lön utifrån unionen?
Nej, jag, ja. Jag tänkte inte på det helt enkelt. Det är mitt enkla svar utifrån den första ansökan att jag inte fyllde i avgångsvederlaget. Jag gjorde liksom det misstaget där, att det inte fyllde i korrekt uppgift.
Nej, jag förstår. Jag ska också visa dig den tidrapporten som de har tagit del av. Här har vi ju då först vecka 34 där du har deklarerat arbetslös. Och försäkran är skickad 19 oktober 2023. Och det går vidare till vecka 35. Samma sak där. Deklarerat arbetslös. Samma tidpunkt, 19 oktober. Och jag visar det här för att det ska bli tydligt för dig att det är det här som Unionen har lämnat in till oss. Här har vi vecka 36. Samma sak. Och vecka 37. Arbetslös hela veckan. Deklarerat 19 oktober. Vecka 38, lika så. Samma datum. Och även då vecka 39. Det är ditt personnummer och det är den 19 oktober-23. Är det du som har fyllt i de här ansökningarna till A-kassan och signerat med ditt bank-id?
Det är jag det.
Och det är ingen annan som har tillgång till ditt bank-id under den här aktuella perioden?
Jag har svårt att tro.
Har du signerat ditt bank-id vid tillfället med ansökan?
Ja, det låter ju rimligt.
Fick du någon hjälp att fylla i den här blanketten av någon?
Nej.
Och förstår du vad det var du fyllde i?
Nej, men det får jag ju nog säga att jag inte gjorde.
Förstår du vad det menas med att man intygar på Heder och Samvete att uppgifterna man angett i ansökan till A-kassan är korrekta?
Ja, jag förstår det. Vad Heder och Samvete, betyder.
A-kassan har ju då felaktigt betalat ut ersättning på grund av att du har erhållit det här avgångsvederlaget. Till vilket konto har pengarna betalats ut? Alltså, vart fick du in de pengarna?
Jag kan inte kontonummer, men det är ju mitt konto.
Ja. Vilken bank har du?
Swedbank. Borde det ha varit vid det tillfället.
Hur var din ekonomiska situation vid den här tiden?
Ja, vad ska jag säga? Jag vet inte vad jag ska säga utifrån att det blir subjektivt då, men ja, den var ju, jag liksom trädde ju in arbetslöshet. Så det är ju subjektivt liksom tufft då.
Såg du att du fick in de här insättningarna från A-kassan på ditt konto?
Det är inget som jag tänkte närmre på om det verkligen kom in eller inte.
Nej. Hur ofta brukar du kolla av ditt bankkonto?
Inte så ofta.
Nej. Har du medvetet fyllt i de felaktiga uppgifterna i den här ansökan till Unionen?
Nej.
Vems ansvar anser du det är att det blir rätt i ansökningarna?
Ja, det är mitt ansvar. Jag har gjort fel.
Vad är då din inställning till misstanken? Alltså, erkänner du eller tycker du att Unionen har fel i att de misstänker att du har signerat fel medvetet?
Nej, alltså jag har ju signerat fel. Jättefel uppgift.
Skäl
Det råder ingen tvekan om att AA ansökt om och fått a-kassa trots att han inte haft rätt till det då han fått ett avgångsvederlag. Frågan i målet är om medvetet ansökt om något som han vetat om att han inte haft rätt till eller om han varit grovt oaktsam.
Tingsrätten konstaterar i denna del att det inte har ifrågasatts att var arbetslös under den period som han ansökte om a-kassa. Det finns i övrigt ingen närmare utredning om hans kunskap gällande reglerna för rätten till a-kassa i förhållande till ett avgångsvederlag. Tingsrätten kan därför inte anse det bevisat, bortom rimligt tvivel, att AA kände till att han inte var berättigad till den ersättning som han fått.
Det faktum att han fått ett avgångsvederlag borde enligt tingsrätten dock ha gjort att han undersökt saken närmare innan han ansökte om ersättningen. Samtidigt kan rätten inte se att hans underlåtenhet att göra detta utgör en sådana kvalificerad oaktsamhet att den är att bedöma som grov. AA ska därför frikännas.
Svea hovrätt
Åklagaren har yrkat att hovrätten ska döma AA till villkorlig dom och 60 dagsböter för bidragsbrott vid sex tillfällen. I andra hand har åklagaren yrkat att AA i vart fall ska dömas för vårdslöst bidragsbrott.
AA har motsatt sig att tingsrättens dom ändras samt – i händelse av frikännande dom – yrkat ersättning för rättegångskostnader i hovrätten.
Hovrätten har avgjort målet utan huvudförhandling.
Hovrättens domskäl
Utredningen är densamma i hovrätten som i tingsrätten. Som tingsrätten har konstaterat har AA ansökt om och fått a-kassa trots att han inte haft rätt till det då han fått ett avgångsvederlag. Han har på så sätt orsakat fara för att arbetslöshetsersättning felaktigt skulle betalas ut till honom. Objektivt sett är rekvisiten för bidragsbrott alltså uppfyllda.
Frågan är därför om han ska anses ha agerat uppsåtligt eller grovt oaktsamt vid ansökningarna om a-kassa. Det finns visserligen ingen närmare utredning om AA:s kunskap gällande reglerna för rätten till a-kassa när ett avgångsvederlag har erhållits. Det får emellertid anses vara en självklar utgångspunkt att den enskilde förmånstagaren vid ansökan om bidrag och olika former av ersättning tar ansvar för att de uppgifter som lämnas i ansökan är korrekta (se bl.a. prop. 2006/07:80 s. 49 f.).
I detta fall har AA i ansökan uttryckligen efterfrågats besked om sökanden erhållit något avgångsvederlag eller annan ersättning eller skrivit på en överenskommelse om avgångsvederlag eller annan ersättning från sin arbetsgivare. På den frågan har AA svarat nej, trots att han då en tid dessförinnan skrivit på en överenskommelse om avgångsvederlag (severance pay) med sin tidigare arbetsgivare och också fått avgångsvederlaget utbetalt.
Med hänvisning till detta finner hovrätten att AA måste anses ha agerat med s.k. insiktsuppsåt. Han ska därför dömas för bidragsbrott vid sex tillfällen i enlighet med åklagarens gärningspåstående.
Straffvärdet motsvarar fängelse ca en månad. Eftersom det saknas anledning att befara att AA kommer göra sig skyldig till fortsatt brottslighet och det inte är fråga om ett s.k. artbrott kan påföljden stanna vid en villkorlig dom som, med hänsyn till straffvärdet, ska förenas med 40 dagsböter.
—
Svea hovrätt dom den 2025-10-16 i mål nr B 8836-25.