Förvaltningsrätten bifaller överklagandet med motiveringen att sökandes funktionshinder och situation i övrigt medför att det saknas skäl att frångå utgångspunkten att han i egenskap av rullstolsburen har väsentliga svårigheter att använda allmänna kommunikationer.
Förvaltningsrättens dom Läs förvaltningsrätten i Göteborgs dom den 2024-10-29 i mål nr 7320-24 här. Yrkande Allmänna ombudet yrkar att kammarrätten beviljar prövningstillstånd i målet. Allmänna ombudet yrkar att kammarrätten med
Förvaltningsrätten anser att det i läkarintygen saknas uppgifter om varför läkaren bedömer att AA klarar av att arbeta mer vissa dagar samt om hur den ojämna arbetstidsförläggningen tillgodoser hennes behov av återhämtning. Det saknas därför stöd för bedömningen att den ojämna förläggningen av arbetstiden är medicinskt motiverad. Överklagandet ska därför avslås.
Fråga om vilken betydelse arbetstidens förläggning har för bedömningen av arbetsförmågan vid partiell aktivitetsersättning. 33 kap. 9–11 §§ socialförsäkringsbalken. Högsta förvaltningsdomstolen meddelade den 20 december 2024 följande dom (mål nr 1898-24).
Försäkringskassan ansåg att guld – som AA fått av föräldrarna efter en allvarlig diagnos – var en tillgång och avslog hennes ansökan om bostadstillägg. Kammarrätten anser dock det inte funnits stöd i lag för att ta upp guldinnehavet som tillgång vid förmögenhetsberäkningen när hennes rätt till bostadstillägg prövats.
Socialnämnden avslog kvinnas ansökan om insatser i form av hjälp med toalettbehov och vändning på natten med motiveringen att behovet redan var tillgodosedda genom ett tidigare beslut om assistansersättning. Kammarrätten biföll dock nämndens överklagande av förvaltningsrättens dom med motiveringen att kvinnan kan tillkalla hjälp med ett trygghetslarm.
Socialnämnden nekade AA försörjningsstöd bland annat på grund av att han inte velat delta vid fysiska möten. Enligt nämnden krävdes fysiska möten av flera skäl, men det anser kammarrätten inte kunna föranleda att avslå AAs ansökan om försörjningsstöd.
Till skillnad från socialnämnden och förvaltningsrätten anser kammarrätten att en man ska beviljas ledsagning utanför hemmet för att uppnå en skälig levnadsnivå.