AD 2016 nr 41

En arbetstagare sades upp från sin anställning på grund av arbetsbrist, trots att det vid uppsägningstillfället fanns andra lediga befattningar som arbetstagaren var kvalificerad för. Parterna är ense om att uppsägningen inte var sakligt grundad eftersom arbetsgivaren inte fullgjort sin omplaceringsskyldighet. Tvisten avser storleken på det allmänna skadestånd som ska utgå till arbetstagaren.

Innehåll

Södertörns tingsrätt

Domskäl

Målet har, med stöd av 42 kap. 18 § andra stycket 5 RB, avgjorts utan huvudförhandling.

Allmänt skadestånd

Parterna är överens om att Coop inte har fullgjort sin omplaceringsskyldighet, att S.V:s uppsägning därför har vidtagits utan saklig grund samt att hon på grund härav rätt till ett allmänt skadestånd. Den fråga parterna är oense om, och som tingsrätten följaktligen har att pröva, är till vilket belopp det allmänna skadeståndet ska bestämmas.

I rättspraxis har det allmänna skadeståndet, i fall där uppsägning skett utan saklig grund, under senare år bestämts till ett lägre belopp än 75 000 kr endast när skäl funnits att jämka detta skadestånd. Något skäl för jämkning av skadeståndet har inte framkommit i detta mål.

I rättsfallet AD 2014:82 har Arbetsdomstolen tillerkänt en textilslöjdslärare som sagts upp utan saklig grund ett allmänt skadestånd om 75 000 kr. I att annat rättsfall, AD 2012:25, ansågs en rektor som sagts upp utan saklig grund vara berättigad till ett allmänt skadestånd om 100 000 kr. Arbetsdomstolen har inte närmare motiverat varför den ansett respektive skadeståndsbelopp vara skäligt. I båda fallen hade arbetstagaren yrkat ett högre allmänt skadestånd än det belopp Arbetsdomstolen dömde ut. Inte i något av fallen hade arbetsgivaren vitsordat något belopp såsom i och för sig skäligt. Vare sig med ledning av de nu angivna rättsfallen eller av övrig rättspraxis på området anser tingsrätten sig kunna utläsa några tydliga riktlinjer för vilka förhållanden som ska föreligga för att en uppsägning utan saklig grund ska resultera i ett allmänt skadestånd på 75 000 kr respektive på 100 000 kr.

S.V:s uppsägning har grundats på arbetsbrist. Coop har i samband med uppsägningen underlåtit att erbjuda henne andra lediga arbeten och har därmed brutit mot 7 § lagen (1982:80) om anställningsskydd. Tingsrätten anser skäligt att A.A. tillerkänns ett allmänt skadestånd om 100 000 kr för den kränkning lagbrottet inneburit.

Rättegångskostnader

A.A. har begärt ersättning för rättegångskostnader med 40 625 kr. Av beloppet avser 32 500 kr ombudsarvode för 13 timmars arbete och 8 125 kr mervärdesskatt.

Coop har medgett att ersätta A.A. för rättegångskostnader. Coop har vitsordat hennes ombuds timarvode, men har som skälig tidsåtgång för ombudets arbete vitsordat endast tio timmar.

Så snart Coop avgett svaromål har S.V:s ombud kunnat konstatera att den enda tvistiga frågan i målet varit till vilket belopp S.V:s allmänna skadestånd skulle bestämmas. Mot denna bakgrund anser tingsrättens att av Coop vitsordade tio timmars arbete väl får anses motsvara vad som varit skäligen påkallat för tillvaratagande av S.V:s rätt. Coop ska åläggas att ersätta henne för rättegångskostnader i enlighet härmed. Dröjsmålsränta ska utgå på rättegångskostnader även om part inte har framställt yrkande om detta.

Domslut

COOP Butiker & Stormarknader AB ska till A.A. betala ett allmänt skadestånd om 100 000 kr samt ränta på beloppet enligt 6 § räntelagen (1975:635) från och med den 24 november 2014 till dess full betalning sker.

COOP Butiker & Stormarknader AB ska ersätta A.A. för rättegångskostnader med 31 250 kr, varav 25 000 kr avser ombudsarvode, samt ränta på det förstnämnda beloppet enligt 6 § räntelagen från dagen för denna dom till dess betalning sker.

Arbetsdomstolen

En arbetstagare sades upp från sin anställning på grund av arbetsbrist, trots att det vid uppsägningstillfället fanns andra lediga befattningar som arbetstagaren var kvalificerad för. Parterna är ense om att uppsägningen inte var sakligt grundad eftersom arbetsgivaren inte fullgjort sin omplaceringsskyldighet. Tvisten avser storleken på det allmänna skadestånd som ska utgå till arbetstagaren.

Arbetsdomstolens överväganden

En arbetsgivare som bryter mot anställningsskyddslagen ska enligt 38 § samma lag betala inte bara lön och andra anställningsförmåner som arbetstagaren kan ha rätt till, utan även ersättning för skada som uppkommer. Sådant skadestånd kan avse både ersättning för den förlust som uppkommer, dvs. ekonomiskt skadestånd, och ersättning för den kränkning som lagbrottet innebär, s.k. allmänt skadestånd.

Det allmänna skadeståndet vid fall av uppsägning utan saklig grund har på senare år brukat bestämmas till omkring 75 000 kr (se t.ex. AD 2014 nr 41 och AD 2014 nr 82 samt AD 2015 nr 9 och AD 2015 nr 49). I praxis finns exempel på att skadeståndet har satts lågt eller uteblivit i fall där arbetstagaren själv har medverkat till den situation som ledde till skiljandet från anställningen (se t.ex. AD 1995 nr 89 och AD 2009 nr 67). I praxis finns också exempel på motsatt situation där ett högre belopp, än vad som normalt brukar dömas ut, har dömts ut (se AD 1990 nr 95 och AD 1999 nr 44). Det av tingsrätten berörda rättsfallet AD 2012 nr 25 gällde ett överklagat avgörande där en tingsrätt hade bestämt det allmänna skadeståndet för en felaktig uppsägning till 80 000 kr och Arbetsdomstolen, som även prövade ytterligare tvistefrågor i målet, inte ändrade skadeståndets storlek avseende den felaktiga uppsägningen.

Coop har förklarat att det var på grund av en felbedömning från arbetsgivarens sida som A.A. inte erbjöds någon ledig anställning. Det finns inte anledning att ifrågasätta detta. Coop har emellertid inte, med den omsorg och noggrannhet som krävs, hanterat den för arbetstagaren mycket viktiga frågan om uppsägning var nödvändig eller inte. Coops misstag kan därför inte anses ursäktligt. A.A. har, såvitt framkommit, inte på något sätt föranlett misstaget eller genom sitt handlande försatt Coop i en svårbedömd situation. Med hänsyn till både hur viktigt det är att arbetsgivare behandlar uppsägningsfrågor med den omsorg som krävs och den kränkning som A.A. har utsatts för är, enligt Arbetsdomstolens mening, ett allmänt skadestånd om 75 000 kr skäligt. A.A. bör därför tillerkännas allmänt skadestånd med 75 000 kr av Coop och tingsrättens domslut bör ändras i enlighet med detta.

Sammanfattning och rättegångskostnader

Den angivna utgången innebär att parterna har vunnit och förlorat lika mycket i Arbetsdomstolen. Vardera parten ska därför, med tillämpning av 18 kap. 4 § rättegångsbalken, bära sin rättegångskostnad i Arbetsdomstolen.