Förvaltningsrätten i Karlstad
Bakgrund och yrkanden m.m.
Vuxenutbildnings- och arbetsmarknadsnämnden i Örebro kommun (nämnden) avslog genom det överklagade beslutet AA och BB ansökan om ekonomiskt bistånd i form av försörjningsstöd avseende december 2021. Som skäl för beslutet angavs i huvudsak följande. AA och BB har vid upprepade tillfällen fått information om att AA behöver inkomma med underlag från vården som styrker att hans upplevelse av att han inte kan delta i hälsofrämjande aktivitet en dag per vecka. Då underlag inte inkommit bedöms han inför december inte ha gjort vad han har kunnat för att medverka i utredningen. AA bedöms inte ha gjort vad han kunnat för att på sikt närma sig självförsörjning.
AA och BB yrkar att de ska beviljas sökt bistånd och anför i huvudsak följande. Handläggaren vägrar att skicka en formell förfrågan till Vårdcentralen. Han kan inte delta i aktiviteter och har läkarintyg. BB har också intyg.
Nämnden anser att överklagandet ska avslås och anför i huvudsak följande. Paret har fått information vid flera tillfällen att inkomma med underlag från vården som styrker hans uppfattning att han inte kan delta i hälsofrämjande aktivitet enligt överenskommelse. AA har vidare tackat nej till erbjuden vård i form av operation som skulle förbättra hans hälsotillstånd och även tackat nej till vaccinering mot Corona trots att han är i riskgrupp. Nämnden har vidare försökt inhämta ytterligare medicinska uppgifter från vården utan framgång.
Skälen för förvaltningsrättens avgörande
Tillämpliga bestämmelser m.m.
Enligt 4 kap. 1 § socialtjänstlagen (2001:453) har den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till bistånd av socialnämnden för sin försörjning (försörjningsstöd) och för sin livsföring i övrigt. Den som inte kan försörja sig men som kan arbeta har rätt till försörjningsstöd enligt första stycket om han eller hon står till arbetsmarknadens förfogande, i vilket ingår att vid behov delta i kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare eller motsvarande utbildning vid folkhögskola. Om det finns godtagbara skäl har den enskilde rätt till försörjningsstöd även om han eller hon inte står till arbetsmarknadens förfogande. Den enskilde ska genom biståndet tillförsäkras en skälig levnadsnivå. Biståndet ska utformas så att det stärker hans eller hennes möjligheter att leva ett självständigt liv.
Enligt 6 kap. 1 och 2 §§ äktenskapsbalken (1987:230) är makar underhållsskyldiga i förhållande till varandra.
När det gäller förutsättningar för rätt till ekonomiskt bistånd uttalades bl.a. följande i förarbetena till den tidigare socialtjänstlagen (prop. 1979/80:1 s. 195). Det ekonomiska biståndet kan ofta behöva kombineras med andra sociala tjänster. Dessa skall utgöra erbjudanden, varför det i princip bör vara möjligt för den enskilde att efterfråga en viss social tjänst, t.ex. ekonomisk hjälp, och samtidigt avstå från erbjudanden om andra insatser, som avser behandling. Detta innebär emellertid inte att socialtjänsten är förhindrad att ställa vissa villkor. Tvärtom förutsätter rätten till bistånd att det föreligger ett faktiskt behov och att behovet inte kan tillgodoses på annat sätt.
Vidare uttalas att socialtjänsten måste så långt som möjligt i samråd med den enskilde hur ett fortsatt hjälpbehov ska kunna förebyggas. Det kan gälla t.ex. krav på den enskilde att genomgå läkarundersökning av hälsotillstånd och arbetsförmåga eller godta lämpliga rehabiliteringsåtgärder som syftar till att han återvinner eller förbättrar sin arbetsförmåga (a. prop. s. 196)
Socialnämnden får, som ett villkor för försörjningsstöd, begära att en biståndstagare deltar i praktik eller andra kompetenshöjande insatser som anvisas av nämnden (4 kap. 4 och 5 §§ socialtjänstlagen). 1 förarbetena till motsvarande tidigare bestämmelser anförs bl.a. följande (prop. 1996/97:124 s. 77). Krav på deltagande får dock inte ha karaktären av att människor i sociala nödlägen utnyttjas eller utsätts för krav som inte är relevanta och sakligt grundade på behov av kompetensutveckling. Det är inte meningen att bestämmelsen ska användas för personer som har problem av mer personlig natur, som t.ex. allvarliga missbruksproblem eller andra klart uttalade sociala problem. 1 dessa fall måste socialtjänsten först på annat lämpligt sätt hjälpa denne med stöd eller andra vårdinsatser.
Socialtjänstens verksamhet ska enligt 1 kap. 1 § tredje stycket socialtjänstlagen bygga på respekt för människornas självbestämmanderätt och integritet. Enligt 3 kap. 5 § första stycket socialtjänstlagen ska socialnämndens insatser för den enskilde utformas och genomföras tillsammans med honom eller henne och vid behov i samverkan med bl.a. samhällsorgan.
I 11 kap. 1 § första stycket socialtjänstlagen föreskrivs att socialnämnden utan dröjsmål ska inleda en utredning av vad som genom ansökan eller på annat sätt kommit till nämndens kännedom och som kan föranleda någon åtgärd av nämnden.
När det gäller vilken omfattning en utredning får ha utan att den enskilde själv har gett sitt godkännande framgår av förarbetena till den tidigare lagen bl.a. att det inte finns något behov av befogenheter för socialnämnden att mot en enskilds vilja genomföra läkarundersökning. En grundläggande princip är också att ett intrång i den enskildes integritet ska vägas mot de intressen som myndigheten ska tillgodose genom sitt beslut. Om en enskild själv söker nämndens bistånd, bör uppgifter till grund för beslutet hämtas främst från den enskilde själv (prop. 1979/80:1 s. 398 ff.).
Enligt Högsta förvaltningsdomstolens dom 2011 ref. 49 saknar ett krav på att den enskilde ska underkasta sig en psykolog- eller läkarundersökning lagstöd.
Bedömningen av om den sökande uppfyller kraven för att beviljas ekonomiskt bistånd under en viss månad bör som regel kunna grundas på hans eller hennes handlande under föregående period. Om den sökande under den passerade månaden uppfyllt de krav som rimligen kan ställas för att bistånd ska beviljas får detta således ses som en indikation på att rätt till bistånd föreligger för den kommande månaden. Om emellertid andra omständigheter talar emot denna indikation måste även sådana kunna beaktas. En helhetsbedömning av den sökandes företagna handlingar och avsedda kommande agerande måste således göras (se Kammarrätten i Stockholms dom den 7 december 2012 i mål nr 4730–12).
Förvaltningsrättens bedömning
Nämnden har dels avslagit parets ansökan på den grunden att AA nekat genomgå en operation samt inte vaccinerat sig mot Corona dels att han gjort vad han kunnat för att närma sig självförsörjning och inte gjort vad han kunnat för att medverka i utredningen.
När det gäller utredning av eventuella svårigheter att bli självförsörjande som hänför sig till mer personliga förhållanden ska följande beaktas. Socialtjänstlagen bygger på principer om frivillighet och samråd med den enskilde inför beslut om olika insatser enligt lagen. Socialtjänstens insatser ska präglas av respekt för människors självbestämmande och integritet. Det hindrar inte att en biståndssökande som hävdar att han eller hon på grund av fysiska, psykiska eller andra personliga problem har svårt att bli självförsörjande kan avkrävas läkarintyg eller annan utredning om sina svårigheter. En annan sak är att kräva att en biståndssökande ska genomgå till exempel en läkarundersökning. Förvaltningsrätten anser mot denna bakgrund att nämnden inte har haft rätt att avslå AA och BB ansökan på den grunden att AA inte genomgått en operation eller att han inte velat vaccinera sig mot Corona.
Av utredningen framgår vidare i målet framgår att BB under perioden 1 juni – 30 november 2021 varit sjukskriven på heltid. AA är anvisad till aktivitet en dag per vecka utifrån rehabmöte som hölls i maj 2021, när smittspridningen minskar. AA har uppgett att han inte kan delta i aktiviteten på grund av hälsoskäl. Av läkarintyg som inkommit visar det att AA var sjukskriven på 100 % från mitten av december 2021 till mitten av mars 2022. Något läkarintyg som visar att han inte kunnat delta i anvisad aktivitet under november 2021 har inte inkommit. Genom att AA inte har deltagit i den anvisade aktiviteten kan han inte anses ha gjort vad som kan krävas av honom för att ha rätt till bistånd. BB och AA är gifta, vilket innebär att de är underhållsskyldiga till varandra. Denna underhållsskyldighet mellan makar är primär i förhållande till rätten till bistånd (jfr RÅ 1995 ref. 79). Eftersom AA inte gjort vad som ankommer på honom för att ha rätt till ekonomiskt bistånd har därmed inte heller BB rätt till ekonomiskt bistånd. Nämnden har därför haft skäl för sitt beslut och överklagandet ska avslås.
–
Förvaltningsrätten i Karlstad dom den 2022-05-19 i mål nr 6092-21
Kammarrätten i Göteborg
Yrkanden m.m.
AA och BB yrkar att de ska beviljas det bistånd de ansökt om och anför följande. Båda har varit sjukskrivna med läkarintyg under många år. AA försökte boka tid hos läkare i september 2021, men fick ingen tid förrän i december på grund av pandemin. Att det dröjde är inget han kan lastas för. Det är fel att behöva vaccinera eller operera sig för att få bistånd.
Gymnasie- och arbetsmarknadsnämnden i Örebro kommun har förelagts att yttra sig över överklagandena men har inte inkommit med något svar.
Skälen för kammarrättens avgörande
I 4 kap. 4 och 5 §§ socialtjänstlagen (2001:453) finns bestämmelser som innebär att en socialnämnd får begära att den som får försörjningsstöd ska delta i praktik eller annan kompetenshöjande verksamhet. Högsta förvaltningsdomstolen har slagit fast att socialnämnden inte får ställa upp andra villkor för försörjningsstöd än vad som följer av de bestämmelserna, se rättsfallen RÅ 2009 ref. 103 och HFD 2011 ref. 49.
Kammarrätten instämmer i förvaltningsrättens bedömning att AAs och BBs ansökan varken ska avslås på den grunden att AA inte ville genomgå en operation eller på den grunden att han inte ville vaccinera sig mot covid-19.
Gymnasie- och arbetsmarknadsnämnden anger som ytterligare skäl för sitt beslut att avslå ansökan att AA inte ville delta i en ”hälsofrämjande aktivitet” och att han inte hade gjort vad han kunnat för att styrka att han inte kunde delta i aktiviteten.
Handlingarna i det här målet innehåller ingen närmare beskrivning av den hälsofrämjande aktiviteten. Av nämndens journalanteckningar från november 2021 kan dock utläsas att AA och nämnden under ett rehabmöte i maj samma år planerade för och kom överens om att han skulle delta i en hälsofrämjande aktivitet en dag i veckan, exempelvis ”Hälsoträdgården”. Mötet ägde rum på en vårdcentral och aktiviteten rekommenderades av en läkare.
Med hänsyn till de nu nämnda omständigheterna ligger det enligt kammarrättens bedömning närmast till hands att uppfatta den planerade aktiviteten som en del av någon form av medicinsk rehabilitering. Det har i vart fall inte kommit fram något som tyder på att det var fråga om en sådan praktik eller annan kompetenshöjande verksamhet som avses i 4 kap. 4 § socialtjänstlagen. Det innebär att nämnden inte som förutsättning för rätt till bistånd fick begära att AA skulle delta i aktiviteten eller visa att han saknade möjlighet att delta i den.
Hans och BBs ansökan om försörjningsstöd får alltså inte heller avslås på grund av AAs ovilja att delta i den hälsofrämjande aktiviteten. Eftersom Gymnasie- och arbetsmarknadsnämnden således inte haft fog för att på någon av angivna grunder avslå ansökan om bistånd ska det överklagade beslutet upphävas. Kammarrätten saknar möjlighet att som första instans pröva om övriga förutsättningar för rätt till bistånd är uppfyllda och med vilket belopp eventuellt bistånd kan utgå. Målet bör därför visas åter till nämnden för fortsatt handläggning.
–
Kammarrätten i Göteborg dom den 2023-02-28 i mål nr 3001-22