Förvaltningsrätten i Malmö
Bakgrund
Försäkringskassan beslutade den 25 september 2020 att bevilja AA och BB en fjärdedels omvårdnadsbidrag för sin dotter CC (född 2013) för perioden september 2020 – september 2025. Som skäl för beslutet anförde Försäkringskassan sammanfattningsvis att CC bedöms ha ett utökat behov av omvårdnad och tillsyn jämfört med jämnåriga barn utan funktionsnedsättning samt att det extra behovet anses vara mer än måttligt och ge rätt till en fjärdedels omvårdnadsbidrag men inte mer än så. Genom det nu överklagade beslutet har Försäkringskassan funnit att det tidigare beslutet inte ska ändras.
Yrkande och inställning
AA och BB yrkar att de ska beviljas omvårdnadsbidrag i en större omfattning och anför bl.a. följande. CC har stora tarmbesvär som tar mycket tid. Hon har svårt att kontrollera sina behov och måste byta underkläder cirka fem gånger dagligen. Hon behöver hjälp på toaletten och de måste tvinga henne att gå ofta och långa stunder åt gången. CC har även en utvecklingsförsening och det krävs mycket planering och stöd vid läxläsning. De har sagt upp CCs fritidsplats då det blev en stress för henne och gjorde att magen krånglade. AA och BB åberopar bl.a. rättspraxis.
Försäkringskassan anser att överklagandet ska avslås och anför att det inte framkommit skäl att frångå bedömningen som har gjorts i det överklagade beslutet gällande CCs behov av omvårdnad och tillsyn.
Skälen för avgörandet
Enligt 22 kap. 3 § socialförsäkringsbalken, SFB, har en försäkrad förälder rätt till omvårdnadsbidrag för ett försäkrat barn, om barnet på grund av funktionsnedsättning kan antas vara i behov av omvårdnad och tillsyn under minst sex månader i sådan omfattning som anges i 4 §.
Enligt 22 kap. 4 § SFB lämnas omvårdnadsbidrag som en fjärdedels förmån om barnet har mer än måttliga behov, halv förmån om barnet har stora behov, tre fjärdedels förmån om barnet har mycket stora behov samt hel förmån om barnet har särskilt stora behov av omvårdnad och tillsyn på grund av funktionsnedsättning.
Av 22 kap. 5 § SFB framgår att vid bedömningen av rätten till omvårdnadsbidrag ska det bortses från de behov som en vårdnadshavare normalt ska tillgodose enligt föräldrabalken med hänsyn till barnets ålder, utveckling och övriga omständigheter. Det ska även bortses från behov som tillgodoses genom annat samhällsstöd.
Vid bedömningen av rätt till omvårdnadsbidrag ska det således göras en jämförelse med de behov som barn utan funktionsnedsättning har i motsvarande ålder. Till exempel har alla små barn ett stort behov av hjälp, omvårdnad och tillsyn som ryms inom det normala föräldraansvaret. Omvårdnadsbidraget ska inte lämnas för sådana behov utan enbart avse behov av omvårdnad och tillsyn som beror på barnets funktionsnedsättning. Behov som normalt ska tillgodoses av föräldrar enligt föräldrabalken kan inte ligga till grund för omvårdnadsbidrag. Det är behovet av omvårdnad och tillsyn som barnet kan antas vara i behov av på grund av sin funktionsnedsättning som bör ligga till grund för bedömningen (prop. 2017/18:190 s. 71).
För att få en fjärdedels omvårdnadsbidrag krävs det att barnet har mer än måttliga behov, utöver de som en vårdnadshavare normalt ska tillgodose, av omvårdnad och tillsyn på grund av funktionsnedsättning. Mer än måttligt behov av omvårdnad på grund av sin funktionsnedsättning kan vara att barnet har behov av återkommande aktivering, motivering och påminnelser. Andra exempel är att barnet behöver praktisk hjälp med egenvård eller hygien. Ett mer än måttligt behov av tillsyn kan till exempel innebära att föräldern behöver finnas tillgänglig på distans eller att föräldern behöver vara tillgänglig för att avstyra konflikter, hindra impulser eller uppmärksamma förändringar i barnets hälsotillstånd (prop. 2017/18:190 s. 74).
För att få ett halvt omvårdnadsbidrag bör det krävas att barnet har stora behov, utöver de som en vårdnadshavare normalt ska tillgodose, av omvårdnad och tillsyn på grund av funktionsnedsättning. Stort behov av omvårdnad kan vara att omvårdnad behövs även nattetid. Andra exempel kan vara att barnet har ett behov av en regelbunden och betydande aktivering och motivering samt behov av ständiga påminnelser. Det kan även röra sig om ett behov av regelbunden praktisk hjälp för att förflytta sig, vid på- och avklädning, måltider eller med hygien.
Ytterligare exempel kan vara att barnet har ett stort behov av stöd för att kommunicera och samspela med andra personer. Ett stort behov av tillsyn kan innebära att barnet behöver särskild tillsyn nattetid på grund av störd nattsömn till följd av funktionsnedsättning. Andra exempel på stora tillsynsbehov är om barnet har svårt att röra sig, förflytta sig, har kommunikationssvårigheter eller stora koncentrationssvårigheter (prop. 2017/18:190 s. 74).
Utredningen i målet
I logopedintyg anges att CC har låg begåvning och att det är troligt att hennes språkliga utveckling påverkats under hennes första levnadsår då hon inte hade någon hörsel. Hennes motoriska begränsningar handlar om balans och koordination. Beroende på underlag behöver hon stöd i form av att hålla någon i handen. CC behöver hjälp att få sammanhang och situationer förklarade för sig och har även behov av att någon hörseltolkar eller förklarar.
Av läkarintyg framgår att CC har diagnosen Hirschsprungs sjukdom. Det framkommer att hon dagligen tar tarmreglerande medel men att det varje vecka förekommer läckage. Av ett annat läkarintyg framgår att CC har sensorineural hörselnedsättning och kokleaimplantat, att hon behöver stöd i skolsituation och sociala situationer samt att hon behöver särskild teknisk utrustning för att kunna höra i skolan. Hon behöver även aktiv språklig träning tillsammans med föräldrarna. Den tekniska utrustningen behöver ses över dagligen, såsom batteribyte eller kontroll av slangfästen.
Förvaltningsrättens bedömning
Frågan i målet är om AA och BB har rätt till mer än en fjärdedels omvårdnadsbidrag för sin dotter CC som Försäkringskassan har beslutat om. De omvårdnads- och tillsynsinsatser som beaktas vid bedömningen av rätten till omvårdnadsbidrag är de extra insatser som ligger utanför föräldraansvaret för barn i motsvarande ålder utan funktionsnedsättning.
Förvaltningsrätten beaktar i bedömningen av CCs behov av omvårdnad och tillsyn det som framgår av tillgängliga underlag om hennes diagnos och de särskilda hjälpbehov som hon har i anledning härav. Det har framkommit bl.a. att CC behöver extra stöd för att utveckla sin kommunikation, både via talspråk och med tecken som stöd, att hennes föräldrar behöver ha en daglig språkträning med henne och även se över viss teknisk utrustning dagligen. CC behöver även stöd och hjälp med påminnelser inför och i samband med toalettbesök. Vidare framgår det av underlaget ett behov av stöd i sociala situationer.
Av betydelse för bedömningen är att CC vid tiden för Försäkringskassans prövning var sju år gammal. Förvaltningsrätten kan konstatera att barn i CCs ålder fortfarande har ett relativt stort behov omvårdnad och tillsyn i sin vardag.
Det är t.ex. vanligt förekommande att barn i sjuårsåldern behöver stöd med skolarbete och lästräning, påminnelser och viss praktisk hjälp gällande skötsel av hygien samt stöd med fritidssysselsättningar och i det sociala livet i övrigt. Av betydelse för bedömningen är även att CCs behov av omvårdnad och tillsyn tillgodoses av personal i skola och fritidsverksamhet under tid som hon vistas där.
Förvaltningsrättens sammantagna bedömning är därför att CCs behov av omvårdnad och tillsyn är att anse som mer än måttligt men dock inte som stort så att hon kan beviljas mer än en fjärdedels förmån. Försäkringskassan har således haft fog för sitt beslut och överklagandet ska avslås.
Kammarrätten i Göteborg
Yrkanden m.m.
AA och BB yrkar att de ska beviljas ett helt omvårdnadsbidrag och anför följande. De måste finnas där för dottern CC varje timma av hennes vakna tid och hennes behov av omsorg är ungefär de samma som tidigare. Det tillkommer också nya behov och utmaningar med stigande ålder. CC behöver ständig hjälp med toalettbestyr och de behöver alltid ha med sig medicinsk utrustning och ombyten.
CC behöver daglig hörsel- och talstimulans vilket kräver en stor insats av dem som föräldrar. Hon är okontaktbar om de är tio meter bort vilket kräver enorm närvaro hela tiden. Mycket tid läggs på vård- och skolkontakter samt skötsel av hjälpmedlen. Sammantaget lägger de ner mycket mer tid på sin dotter än vad man normalt gör på barn i motsvarande ålder. Enligt praxis ger grav hörselnedsättning ett helt omvårdnadsbidrag och andra har fått det i liknande fall.
Försäkringskassan anser att överklagandet ska avslås.
Skälen för kammarrättens avgörande
Frågan i målet
Det kammarrätten ska ta ställning till är om AA och BB ska beviljas mer än en fjärdedels omvårdnadsbidrag för dottern CC för perioden september 2020–september 2025. CC är diagnosticerad med bland annat grav hörselnedsättning och en sjukdom som påverkar hennes tarmfunktion.
Av ny rättspraxis framgår att prövningen av rätten till omvårdnadsbidrag alltid ska baseras på en individuell bedömning av barnets behov av omvårdnad och tillsyn oavsett vilken typ av funktionsnedsättning det handlar om, se HFD 2022 ref. 55.
Omvårdnads- och tillsynsbehovet
Det framgår av utredningen att CC har behov av regelbunden hjälp med hygien och kommunikation på ett sätt som går utöver vad barn i motsvarande ålder utan funktionsnedsättning har. Logoped har bedömt att hon har en språklig nivå motsvarande vad ett år yngre barn har och att hennes språkliga utvecklingstakt är den samma som normalhörande jämnåriga.
CCs funktionsnedsättning innebär också behov av upprepade påminnelser om toalettbesök, daglig språkträning, skötsel av utrustning och extra planering och kontakter med exempelvis skola. Hon har nedsatt balans och svårt att tolka varifrån ljud kommer, vilket kräver viss extra tillsyn från föräldrarnas sida i exempelvis trafiksituationer.
Kammarrätten bedömer att CCs behov av tillsyn och omvårdnad, utöver vad en vårdnadshavare normalt ska tillgodose, sammantaget är att anse som stora. Däremot anser kammarrätten inte att hon har så omfattande behov att de kan klassas som mycket stora och därmed ge rätt till tre fjärdedels bidrag. Hon har inget behov nattetid och under dagarna har hon visserligen behov av återkommande omvårdnadsinsatser från föräldrarnas sida men är också självständig i moment där emellan.
AA och BB ska därför beviljas ett halvt omvårdnadsbidrag. Överklagandet ska därmed bifallas delvis.
Skiljaktig mening
Försäkringskassan har beviljat AA och BB en fjärdedels omvårdnadsbidrag för dottern CC. Förvaltningsrätten har bedömt att beviljat omvårdnadsbidrag motsvarar CCs behov av omvårdnad och tillsyn för aktuell period. Förvaltningsrätten har redogjort för sin bedömning och jag delar den bedömningen. Jag avslår därför överklagandet.