Skadeståndsrätt

När det gäller skadestånd i detta sammanhang så menas den utomkontraktuell skadeståndsskyldighet, dvs. utanför ett kontraktsförhållande mellan avtalsparterna. De lagar som blir mest aktuella i detta sammanhang är de som spaltas ovanför. Den huvudsakliga lagtexten finns i skadeståndslag (1972:207). Det är viktigt att skilja mellan straff och skadestånd. Eftersom den som lider av en skada måste få ersättning då talar man om ett skadestånd. Böter är samma som ett straff. Böter har en preventiv verkan, folk undviker helst att få böter, alltså begås det mindre brott. Till det har man det reparativa syftet, man ska reparera skadan till motparten. 

Culparegeln

En allmänt känd latinsk term är culpa och dolus, de härstammar från skadeståndslagen och dess kapitel två och paragraf ett. Den som med mening och avsikt gör en skada på en person eller sak skall ersätta skadan. Cu´lpa betyder helt enkelt skuld. Att lagen är helt dispositiv framkommer i den första paragrafen. Med andra ord, avtal som reglerar skadestånd mellan avtalsparter gäller och annan speciallagstiftning går före. Om skadestånd i avtalsförhållanden går som sagt köplagen (exempelvis) före. Andra paragrafen talar om att en ren förmögenhetsskada i denna lag menas sådan skada där person eller sak ej kommit till skada. I de fall man lider av en ren förmögenhetsskada då man samtidigt får skada på person och/eller egendom, då räknas (den rena) förmögenhetsskadan som en följdskada.

Kommentar till 2 kap.

2 kap. 1 § Den som uppsåtligen eller av vårdslöshet vållar personskada eller sakskada skall ersätta skadan.

Rekvisiten uppsåt eller vårdslöshet måste uppfyllas för att ett skadeståndsansvar vid sak- eller personskada föreligger. Paragrafen gäller alltså vid sak- eller personskada, ej vid ren förmögenhetsskada. 

2 kap. 2 § Den som vållar ren förmögenhetsskada genom brott skall ersätta skadan.

Andra paragrafen talar om att en ren förmögenhetsskada som kommer i samband med brott ersätts.

2 kap. 3 § Den som allvarligt kränker någon annan genom brott som innefattar ett angrepp mot dennes person, frihet, frid eller ära skall ersätta den skada som kränkningen innebär.

Tredje paragrafen gör gällande att vid en allvarlig kränkning såsom sexualbrott skall ersätta skadan. Det är alltså brott mot någons person och frid eller ära och som är allvarlig ersätts enligt skadeståndslagen.

Kommentar till 3 kap.

3 kap. 1 § Den som har arbetstagare i sin tjänst skall ersätta

personskada eller sakskada som arbetstagaren vållar genom fel eller försummelse i tjänsten,

  1. ren förmögenhetsskada som arbetstagaren i tjänsten vållar genom brott, och
  2. skada på grund av att arbetstagaren kränker någon annan på sätt som anges i 2 kap. 3 § genom fel eller försummelse i tjänsten.

I fråga om skadeståndsansvar för staten eller en kommun gäller även vad som sägs nedan i detta kapitel. Vad som där sägs om en kommun gäller också ett landsting och ett kommunalförbund. Lag (2001:732).

Vållar genom fel eller försummelse, dvs. om en arbetstagare inte är så aktsam som man kan begära.

3 kap. 2 § Staten eller en kommun skall ersätta

  1. personskada, sakskada eller ren förmögenhetsskada, som vållas genom fel eller försummelse vid myndighetsutövning i verksamhet för vars fullgörande staten eller kommunen svarar, och
  2. skada på grund av att någon annan kränks på sätt som anges i 2 kap. 3 § genom fel eller försummelse vid sådan myndighetsutövning. Lag (2001:732).

När man pratar om skadeståndsansvar utifrån skadeståndslagen beror ansvarets omfattning om det är tal om myndighetsutövning eller ej. När stat eller kommun äger något som bedrivs som en affärsverksamhet då är det culpaansvar och principalansvar som är avgörande för skadestånd.

3 kap. 3 § Staten eller en kommun skall ersätta ren förmögenhetsskada som vållas av att en myndighet genom fel eller försummelse lämnar felaktiga upplysningar eller råd, om det med hänsyn till omständigheterna finns särskilda skäl. Därvid skall särskilt beaktas upplysningarnas eller rådens art, deras samband med myndighetens verksamhetsområde och omständigheterna när de lämnades. Lag (1998:715).

Paragrafen tar sikte på en ren förmögenhetsskada då stat eller kommun vårdslöst lämnat felaktiga upplysningar eller råd. Det vill säga ej vid myndighetsutövning eller efter ett brott. Exempelvis om en person får felaktiga upplysningar kring en planbestämmelse av en tjänsteman på kommunen då man köper en fastighet. 

Storlek på skadestånd

5 kap. 1 § SkadestL följer att den som ska få ersättning till följd av personskada omfattar ersättningen även för; sjukvård, inkomstförlust och sådan skada som är av övergående natur eller av bestående art. Även så kallade särskilda olägenheter till följd av skadan kan ge ersättning. 

Brottsoffermyndigheten

Kan man inte få ersättning från gärningspersonen eller från en försäkring kan staten betala ut ersättning. Detta regleras i brottskadelagen (2014:322) och för att få ersättning skall det finnas en utredning som visar att ett brott skett. Exempelvis en nerlagd förundersökning från polisen. Anledningen till att det ska finnas någon som styrker ett eventuellt brott beror på att ett olycksfall ej är skäl till ersättning. Det är i första hand för personskada eller kränkning som man får ersättning. 

Källor

RättsPM 2018:2 Skadestånd Om åklagarens uppgifta att föra målsägandes talan

Brottsoffermyndigheten, BRÅ

Stäng meny