JO-Beslut & rättsfall – del II

Utmattning ger rätt till sjukpenning

Dom meddelad 2020-05-19 i mål nr. 1910-19

En person söker sjukpenning på halvtid eftersom hon har ett arbete på 50%. Försäkringskassan anser inte att hen framför tillräckliga underlag för att bevilja sjukpenning och avslår ansökan. Den sökande begär omprövning, men Försäkringskassan står fast vid sitt beslut. Förvaltningsrätten går på kassans linje och målet hamnar slutligen hos kammarrätten I Jönköping.

Den sökande

Den sökande anför följande; enbart den omständighet att det I läkarintygen saknas objektiva fynd kan inte tillmätas avgörande betydelse. Inte heller finns det skäl att ifrågasätta läkarens kompetens. Vidare framförs Arbetsförmedlingens bedömning som baserats på arbetsprövning och medicinskt underlag som ge god stödbevisning. Hen arbetar 50% och har möjlighet att växla bland de arbetsuppgifter som finns helt beroende på dagsformen. Dessutom har hen på arbetsplatsen en stor flexibilitet gällande arbetstider och med goda möjligheter till att kunna ta paus.

Den sökande menar att detta arbete balanserar på gränsen till sin förmåga. Det har gjorts försök till att utöka arbetstiderna men resultatet har visat en försämrad fysisk och psykisk hälsa med bl.a. ökad värk. Det yttrande från den försäkringsmedicinska rådgivaren bör ges ett lågt bevisvärde då denna inte träffat henne. DFA-kedjan som Försäkringskassan använder vid prövning av rätten till sjukpenning bör endast ses som en av flera hjälpmedel.

Försäkringskassan

Ett nytt yttrande inhämtas från den försäkringsmedicinska rådgivaren som vidhåller vid sin bedömning enligt följande;

“I detta anges att det utifrån det medicinska underlaget inte går att uttala sig om omfattningen av funktionsnedsättningarna, men att flertalet av dessa borde ha kunnat observerats och testas. Detsamma gäller aktivitetsbegränsningarna, där informationen i det medicinska underlaget är motsägelsefull och ibland ologisk. AA har därmed inte gjort sannolikt att hennes arbetsförmåga var nedsatt med minst en fjärdedel i sådant förvärvsarbete som är normalt förekommande på arbetsmarknaden.”

Kammarrätten anger följande skäl till domen; Den behandlande läkarens intyg, som baseras på undersökningar av AA vid två tillfällen, och den dokumentation som Arbetsförmedlingen gjort är sammanstämmiga gällande arbetsförmågan. Det framkommer I intygen att arbetsuppgifterna är anpassade optimalt efter AAs förmåga. Vid tillfällen då det gjordes försök till att utöka arbetstiden gav den sökande ökad värk, tinnitus och hjärntrötthet.

Mot bakgrund av det som framkommit kring AAs sjukdomar och de anpassningar som gjorts på arbetsplatsen är det svårt att föreställa sig ett arbete där AA skulle kunna utföra ett arbete I större omfattning. Hen har därmed gjort det sannolikt att att arbetsförmågan är nedsatt med hälften I ett förvärvsarbete som är normalt förekommande på arbetsmarknaden.

Kammarrätten beviljar SGI pga underlag

Kammarrätten tog hänsyn till de underlag sökande presenterade som stöd till att berättigas SGI, trots
att vägledning (till dess) saknades. Sökande presenterade revisorsintyg, affärsplan och budget, detta sammantaget till övriga omständigheter ledde till framgång i kammarrätten Stockholm.

Försäkringkassans resonemang

En förutsättning för att kunna få sjukpenning är att du har en sjukpenninggrundande inkomst (SGI).
Vid tidpunkten då du insjuknade och ansökte om sjukpenning hade du börjat att arbeta i ditt
aktiebolag. Det innebär att SGI-skyddet enligt tremånadersregeln inte går att tillämpa. Den
skyddsbestämmelsen gäller endast om man avbryter sitt arbete helt och alltså inte arbetar något alls.
Eftersom tremånadersregeh inte är tillämplig har du inte rätt att behålla din tidigare SGI från
anställningen som upphörde den XX. Du arbetar i eget aktiebolag beräknas din SGI på den faktiska
lön som du tar ut från aktiebolaget. Du har uppgett att uppstartskostnaderna överstigit intäkterna och
att du därför inte tagit ut någon lön.


Du har inte heller kunnat arbeta i den utsträckning som du hade hoppats på. Eftersom du inte tagit ut
någon lön från aktiebolaget finns inga inkomster av eget arbete som kan ligga till grund för beräkning
av en ny SGI. Utifrån de uppgifter du inkommit med saknas därmed förutsättningar för att fastställa
en SGI. Försäkringskassan har vid omprövning gått igenom ditt ärende på nytt och tagit del av de
synpunkter du har framfört men finner inget skäl att ändra beslutet. Det tidigare beslutet om att du
inte har rätt till någon SGI kvarstår därför. Det innebär att du inte kan få sjukpenning för perioden
XX. SGI ska inte sänkas om man avbryter sitt arbete helt under högst tre månader i följd.

Förvaltningsrätten

Av socialförsäkringsbalken framgår att SGI-skydd gäller under högst tre månader i följd för en
försäkrad som avbryter sitt förvärvsarbete, oavsett om avsikten är att förvärvsavbrottet ska pågå
längre tid. En grundförutsättning för att reglerna om SGI-skydd ska bli tillämpliga är därmed att det
har skett ett avbrott i förvärvsarbete. Av utredningen i målet framgår att AA avslutade sin anställning
den xx och påbörjade arbete i eget aktiebolag den xx 2017. Eftersom AA inom tre månader från att
hennes tidigare anställning avslutades påbörjade ett nytt förvärvsarbete som kan ligga till grund för en
ny SGI omfattas hon inte av SGI-skydd från hennes tidigare anställning. Förvaltningsrätten finner
därför att reglerna om SGI-skydd inte kan tillämpas i fråga om AAs tidigare anställning som inte heller
kan ligga till grund för fastställande av hennes SGI. försäkrade kan visa att denne haft fog för sitt antagande att den anmälda inkomsten kommer att förverkligas. Det är således inte, som förvaltningsrätten har påstått, den lön som den försäkrade tar ut ur sitt bolag som är avgörande vid bedömningen. Istället är det den lön den försäkrade kan antas komma att ta ut som ska läggas till grund för bedömningen

Kammarrätten

Enligt 25 kap. 2 § SFB är SGI den årliga inkomst i pengar som en försäkrad kan antas komma att tills
vidare få för eget arbete antingen som inkomst av anställning eller som inkomst av annat
förvärvsarbete. Av 25 kap. 8 § SFB framgår att inkomst av näringsverksamhet ska räknas som inkomst
av annat förvärvsarbete. När en egen företagare driver sin verksamhet i form av ett aktiebolag och
själv är anställd i aktiebolaget, jämställs företagaren med en anställd arbetstagare i SGI-hänseende. Det
innebär att företagarens SGI i första hand kommer att grundas på den lön som han eller hon tar ut
från aktiebolaget.
Bedömningen av SGI är dock framåtsyftande och tar sikte på den försäkrades framtida inkomster.
Förarbetena till bestämmelsen ger ingen närmare vägledning i frågan om vilket underlag som krävs för
en sådan prognos och anger inte heller att särskilda villkor i detta hänseende ska gälla om den
försäkrade är egenföretagare eller arbetar i ett fåmansägt bolag. Det bör dock krävas att en försäkrad
som är egenföretagare, om denne inte tagit ut någon lön i sitt aktiebolag, på annat sätt kan visa att
denne haft fog för sitt antagande att denne skulle komma att få den anmälda inkomsten. Detta kan t.
ex. ske genom en redogörelse för hur den anmälda årsinkomsten har beräknats eller genom avtal eller
intyg från kunder.
Vid tidpunkten för sitt insjuknande hade AA arbetat i det egna nystartade aktiebolaget i ca sju veckor.
Det är enligt kammarrättens mening inte anmärkningsvärt att AA inte tagit ut någon lön i aktiebolaget
efter denna korta tid. Frågan är då om AA på annat sätt har visat att hon haft fog för sitt antagande att
hon skulle komma att fa den anmälda inkomsten.
AA har lämnat in affärsplan, budget och ett revisorsintyg. Affärsplanen och budgeten är dock relativt
allmänt hållna och kan inte ensamma ligga till grund för ett sådant antagande. Vad gäller det
åberopade revisorsintyget från den xx 2018 så anges bl.a. att xx AB fram till sista november (2018)
redovisat ett resultat efter finansiella poster uppgående till ca zz kr och att detta innebär att det
bedöms som möjligt för AA att ta ut en ytterligare bruttolön om ca zz kr för perioden, vilket
motsvarar en månadslön om zz kr per månad. De uppgifter som AA har lämnat om hur hon har
beräknat sin framtida inkomst framstår mot bakgrund av hennes tidigare långa erfarenhet av den
bransch i vilken hon startat sitt bolag och hennes kontaktnät inom samma bransch som trovärdiga.