Juridisk metodik

På enklast möjliga sätt kan den juridiska metoden beskrivas som det jurister gör. Med det sagt att det är svårt att ange exakt vad den juridiska metoden är för något, i bland talas det till och med om juridiska metoder. Grunden är att en viss norm, en rättsregel, ska tillämpas på faktiska förhållanden. Detta kallas också för den juridiska syllogismen. En modell man kan använda när man ska arbeta systematiskt är den så kallade RNTS-modellen. Dvs. rättsfråga, norm, tillämpning och slutsats. En rättsfråga: “är uppsägningen giltig?” Norm: 7 § Lag om anställningsskydd föreskriver att uppsägningar skall vara sakligt grundade. Tillämpning: på grund av detta (dina argument) bedömer jag att uppsägningen inte var sakligt grundad. Eftersom uppsägningen inte var sakligt grundad är den ogiltig. Slutsatsen blir då:  Uppsägningen är ogiltig.

IRAC

Issue, Rule of Law, Application, Conclusion, den amerikanska innebörden av orden och som är ett vanligt instrument i deras juristutbildning.

Kan påståendet styrkas?

För att lära sig att använda denna modell måste man nöta in metodiken. Genom att hela tiden arbeta med ord som “rekvisit”, eller “villkor” som anges i normera. När man ska ta en ställning i en fråga juridiskt så gäller det att hålla bort sina känslor. En advokat, exempelvis måste kunna bortse från sina känslor och sitt eget tyckande när denne ska försvara en klient i ett mål. Sedan måste man konstatera vad som är själva knäckfrågan, vad är det man vill pröva och vad vill man inte pröva. När man rett ut sakfrågan skall man utreda situationen sakligt och söka efter stöd i lagen. Man får ställa frågan vad man kan styrka mitt påstående med, vilket lagstöd hittar jag.

Rekommenderar följande doktorsavhandling

Stäng meny