Äganderätt

Inom juridiken måste man särskilja på de olika rättsområden som finns. Civilrätten behandlar sådant som sker mellan fysisk person och juridisk person. Om man lovar något, dvs. ger ett löfte om att ge någon en rättighet till ett föremål, då hamnar man i det som kallas för obligationsrätten. Köper man en vara och därmed sluter ett avtal så är man inne på området köprätt.  En fysisk person som köper lös egendom av en annan fysisk person kan sedan 2003 inte lika lätt hävda att man köpt i god tro. Stöldgods måste man alltså lämna tillbaks.

Lag (1986:796) om godtrosförvärv av lösöre

3 § Även om förutsättningarna för godtrosförvärv enligt 2 § är uppfyllda, består ägarens rätt till egendomen, om egendomen har frånhänts honom genom att någon olovligen tagit den eller tilltvingat sig den genom våld på person eller genom hot som innebar eller för den hotade framstod som trängande fara.19 Kräver ägaren inte tillbaka egendomen från innehavaren inom sex månader från det att han fick eller måste antas ha fått kännedom om dennes innehav, får förvärvaren dock äganderätt till egendomen.

Nyttjanderätt

Om man exempelvis lånar eller hyr något så har man en begränsad rätt till egendom en jämfört med en ägande rätt. Man har då rätt att nyttja egendomen, även kallat nyttjanderätt. Det som inte är fast egendom, eller fastighetstillbehör blir således lös egendom. 

1 kap. 1 § jordabalk (1970:994) Fast egendom är jord. […]

Pengar, tavlor, rätt till varumärke, patent, aktier, skuldebrev osv. är alltså lös egendom. I juridisk mening innebär det faktum att man har någon hos sig oaktat om man äger det eller ej att man har något i besittning. Det innebär  att om någon påträffas med en stulen cykel kan man inte ta tillbaks den på egen hand (finns undantag), utan man får be om handräckning hos Kronofogden. Skulle man mot förmodan strunta i att gå via Kronofogden kan man göra sig skyldig till självtäkt eller egenmäktigt förfarande (BrB 8:8, 8,9).

Pant

Vill man låna pengar kan man lämna in lös egendom till en långivare som en säkerhet. Detta innebär att ägaren fortfarande har äganderätt till egendomen, men att borgenären kan vid utebliven betalning sälja och ta sin ersättning ur köpeskillingen.

Litteratur

Ramberg, C. Malmströms Civilrätt 2016

Kihlman, J. Köprätten. En introduktion 2008

Stäng meny